Filosofiska smulor II

What is truth? Language is truth, because language creates thruth.

Language speaks.

Frågor enbart, inga svar. Pga språket! Språket ger svar, inte något annat. Vi själva i slutändan. Ergo, det finns inga svar på något alls utom dem vi approprierar till frågorna. Men stannar man kvar i frågan så är man på sätt och vis konsistent, Heidegger pratar om detta. Var?

Gadamer ska användas primärt och som en princip på så sätt att min tolkning och analys av MuE får sitt berättigande i hans teorier, vilka självklart i sig ändå också ska granskas i tillämpningsavseende.Men hans inställning till hermeneutiken och vad den innebär för "tilläpning" - det är i grund och botten ett ontologiskt-existentiellt "faktum" - kan komma att kasta ljus på mitt val av studie och ytterligare legitimera det, i det att filosofi finns närvarande i litteraturstudiet till en så hög grad, att dess syskonskap gärna kan antydas. I slutändan bidrar också detta till att jag inte ideologiskt sluter mig till någon kontroversiell litteraturvetenskaplig "metod", utan visar på vikten att "Undandra" sig en sådan. Thus, jag gör inga anspråk på sanning genom att göra anspråk på att inte göra anspråk på sanning.

Husserls PHENOMENOLOGY måste redas ut!!! Vad är fenomenologi? Och hur skiljer sig innebörden åt mellan Husserl, Hegel, Heidegger m.fl. Viktigt för VoManalysen. Vidare vad innebär Transcendental på samma sätt?

Ironi som problem vid exposition av MuE

Kierkegaards stages och FS ND och DoE - sistnämnda som andra polen i positivismdisk.

Kierkegaards ironi - låna?

Husserls vs Heideggers Fenomenologi - Utrett natten till den 20/5:

Vidare, ytterligare stärkt insikt om språkets signifikans överhuvud. Det började med språket, då det födde självmedvetandet, vilket i sin tur objektifierade subjektet. Tanken på något objektivt i motsats till något subjektivt föddes alltså däri, från att enbart ha varit en enad sinnesförnimmelse som riktade sig omedvetet mot världen. Det är detta Hegel pratar om ang andens rörelse historiskt (reversal etc). Vad Husserl härmed försöker uppnå är det ursprungliga sinnesförhållandet med omvärlden, ett som ska vara fritt från omdöme, fördomar, värderingar etc. Detta är i det närmaste asburt, eftersom så fort språk hade separerat individen, genom självmedvetande, i subjekt och objekt - då jaget plötsligt hade fötts - så kan omöjligen en sinnesförnimmelse, en uppfattning om ting och vara, ske utan dessa jagets självmedvetandes följder, som är värderande på alla sätt och vis. Psykopatologi föds härmed också. ----I kontrast till detta förstår Heideggers fenomenologi att uppfattningar alltid föregås av varats varandes medvetenhet, vilket är anledningen till att han anser att just det är det som ska uppfattas, det som fenomenologin ska beskriva, varat, både i varande och i ting. Därmed kommer ingen naiv förljugenhet uppstå.

Husserls anspråk på sin fenomenologi som STRÄNG vetenskap skulle vara rimlig, om hans premisser faktiskt var realistiska, vilket de inte är. Att undandra sig människans vara (självmedvetandets konsekvenser) är något som iom språkets existens, det faktum att vi lever I språket, GENOM språket, aldrig kommer att vara möjligt.

Härav kan dock tilläggas att DET SKULLE KUNNA vara möjligt (Musil) om vi inte hade språk och självmedvetande, då situationen i detta fall skulle vara förnimmelser som är PURE, PURE perception, PURE conciousness, då de endast skulle innehålla det blotta förnimmandet och uppfattningen. Denna konjunktiv är förstås fullkomligt löjlig, eftersom att beskriva något sådant förutsätter just språk, vilket stjälper hela realiseringen. Det är här Husserl missar kärnan i problemet: språket självt har redan rubbat möjligheten till RENT BESKRIVANDE, eftersom språket självt bär på alla implicita och explicita, konnotativa och denotativa värderingar etc.

Det är detta som hör ihop med Harmony Occurs When Not Trying To Create Harmony - det är ett onåbart ontologiskt faktum, så att säga -, precis som analogt Objektivitet Sker När En Inte Är Ute Efter Objektivitet.--- tänk till extra här ang vissa inkonsekvenser och brister --- Fenomenet (Unity, Objectivity etc) kan endast finnas bortom vårat medvetande, eftersom med ens vi letar efter det eller jagar det eller tänker det, så annihileras fenomenet, iom språkets projicerande, medvetandets konstruktion etc. Jmf med Tinget-I-Sig.

DETTA ÄR VAD KANT MENAR MED TINGET-I-SIG. Därför är transcendens dessutom inget som ökar objektivitet, utan tvärtom explicit förser tinget och varat med subjektets egenskaper.Vidare gör ovanstående förståeligt det faktum att Husserl och andra (Dilthey?) motsade Psykologism, eftersom det enligt dem var det yttersta "subjektiva misstaget" som försvårade all objektiv förståelse/beskrivning. Och på detta svarar förstås då Gadamer att det är just detta vi ska omfamna. Jmf Heideggers cirkel och logisk positivisms syn på densamma.

Ulrichs projekt att "leva en naturvetenskap", överföra matematikens (läs dialektikens) "lagar" på livet (jmf idag tar någon fram en måttstock och säger: nå, låt oss mäta!) en ironi eller dubbelironi från Musils sida ang modernitetens vetenskapliga framsteg. Ambivalens. Se också del 4 ang Kärlekens vetenskap. Det är som att Ulrich till slut måste omfamna vetenskapen som han ställer sig splittrad till, och t.o.m överföra den på LIVET (jmf Husserl, Life), vilket också är helt i sin ordning i ett absurt samhälle. Omfamna det absurda. Övergår detta i mysticism eller vänder han sig IFRÅN vetenskapen pga detta absurda, till mysticism?

Fil Rum I

Medvetandets strukturer (läs blad, hjärnans form), ang. Kant och dörrar. Ramar.

Anders: orinligt med helt filosofisk analys - förespråkar Ironins närvaro. Mot Zeitgeist och Bourgoisien.

Ironin sedan riktad mot moderna människans större tendens till möjlighetssinne, mot rädslan för den.

Sinnesjukdom. M farligt. Utopi. Ironi om Utopi? Per.

Musil: Skogen - svävande begrepp vs träden. - Mannen med V ser inte reven vs möjlighetssinnet med

verklighetsportion - en opraktisk man förblir han, och opålitlig och oberäknelig. Per: sekelskiftets svärmare och fantaster - brytningstid - oskyldiga svärmare men också farliga svärmare

för krig som reningsprocess, rasism,  ---> WWII. "Ett överdoserat Msinne farligt".

Dialektik mellan v o M - Paradigmskiften - se Gilj o Grimen - historia - vetenskapens rörelse.M - flera olika synvinklar svårt att förenas med ideologiker. /Tjejen.

Anders: Musil är en fin skeptiker. Tänka BÅDE pos o neg med M. Per: att den leder mot kriget som ett facit för hur svärmarna orsakade dåligheter.Anders: PA - Enande idé. idealistisk bråte.

Per: moderniteten huvudtemat för romanen. Anders: skeptisk vy över moderniteten som redan pågått länge - rena människan, förbättra henne, farlig idé.

1900talets största illdåd följer härav. Musil med ironin vari dessa mod eg ligger, skeptisk mot detta.

Politiker inskränkt verkl, radical politiker extremt m.Musil: MM långt ifrån konsekvent. Förbrytaren bär inte skulden utan samhället. Örfilen.

Per: växling mellan m o v ang samhällsvarelsen i det moderna. lätt att stå utanför och kritisera fast med likgiltighet, (jmf. ulrichs apati men omfamning av absurda i moderna.) V: rationell. M: spekulativ idealism. Dialektiskt konflikt mellan myst o förnuft. Går att förklara med måttstocken viktig för ironin och kritiken. Musil självkritisk. Per - skepticistiska hållningssättet närvarande. Solen gå upp etc. Skeptikern är M. Jeanette: V ursprungstillståndet.Här och nu.

Husserl ville göra alla till V.

Vetenskapsmän V. Humanister/Filosofer M.

-------HJÄRNANS MÖNSTER SAMMANFALLER MED NATURENS MÖNSTER! Alltså är det inte REN idealism, utan empiri är integrerad, och de behöver dialektiskt varandra. Se Hegel. Se Blad/Hjärnstruktur. -------------Hjärnan har ju formats av natur/evolution, så denna tes är knappast svår att underbygga.

Lotes Notion of Boundaries medtages?

För att belysa Hegels tankegång hos andra, vitt skilda forskare, som Eliade, Barthes, Derrida etc. Att tanken kan SPÅRAS där iaf, men att sedan mycket motsägs. Mitt syfte ska inte vara att påvisa Hegels inflytande, utan ge exempel på närliggande tankegångar som också ska fungera som bra illustrerande metoder och relevanta infallsvinklar för studien.

”Dörr fasta ramar”? Förstå det som allusion till naiv vetenskapshållning?

Ang medvetandet som det som är av värde för en i sitt liv snarare än livet i sig som någon värdefull institution eller dylikt; det handlar om rädslan att förlora sitt jag, därför att det är det enda man egentligen vet att man har (se Descartes), att förlora det, vid döden, är således det som EGENTLIGEN gör en rädd, inte att "missa livet". Nu är ens medvetande/jag dock av den karaktären att det kan liknas vid ett fängelse, vilket kan vara just skälet till att man är rädd att förlora det inför döden, precis som man är rädd att "förlora sig själv". Ut i det okända, förändringar. Man vill fly tillbaka till sitt fängelse.

Tryggt. Jmf i Naturen. Jmf särsilt Johannisson och MuE.

Psykologi en trivial och reifierad del av filosofi, som tagit de mest mundana delarna av en

medvetandfilosofi och gjort den till en glänsande vetenskap.

I Uppsatsen ställa Gadamer och Adorno mot Husserl. För att "bevisa" misstagen däri och framförallt i en Husserlsk-fenomenologisk läsning av MuE.

MuE anticipates 21th century? Särskilt generation Y? Akta dig...

Bracket Husserl!

_______________________________________________________________________________________

SEMIOTIKTENTA

You accept what you see, wake up. barthes

what you know you can't explain but something wrong - ideology

The matrix, strukturen som styr våra liv i form av signs - everywhere - see window, television. feel church

world pulled over eyes blind truth, what truth - a slave conceptual metaphore, prison, for your mind - no one can be told, see it for yourself - stay in wonderland - semiotik - deep the whole goes -

the truth - nothing more. vad datoråldern gör med ideology och stängning av binära oppositioner etc. samtidigt som metaforen för övrigt. Roboterna maktutövarna genom idologier etc. keep them intact. for power. muscles not working brain not working haven't used it before. Simulations in the loading program. PROGRAM. Apperance - mental projection och digital self - DIGITAL - ANAOLOGUE. isnt real. Phenomenology - World as it was. simulation - matrix - neural interactive - living in a dream world. bad world behind it. Evil. Powerstructures. Desert of the real world. At some point united in celebrataion AI aingular conciousness who struck first. us who scourge the sky, människan egen förstörare genom lögner o ideology - depended on machines to survive - irony -  -- Natural 'natural' mythologies - the truth - what i s matrix - control - dreamworld - keep us

under control UNDER - change a human beeing to more power - battery - upptäcka sanningen jobbigt - se 'verkligheten' som den är i signs - saussure - language - differantiation - language is truth - matrix - unfree - end the war - bring freedom to our people - ---TIME conceptual metaphore - Matrix is sytem - system i enemy - businessmen minds to save - part of that system - enemy - depended on the system fight to protect it - agents - gatekeepers - upphålla matrix - a world based on rules - Rules -CODES digital analogue - the matrix in code - semiotik - have to - hard to decode - too much information -

Lotes Notion of Boundaries medtages?

För att belysa Hegels tankegång hos andra, vitt skilda forskare, som Eliade, Barthes, Derrida etc. Att

tanken kan SPÅRAS där iaf, men att sedan mycket motsägs. Mitt syfte ska inte vara att påvisa Hegels

inflytande, utan ge exempel på närliggande tankegångar som också ska fungera som bra illustrerande metoder och relevanta infallsvinklar för studien.

-------HJÄRNANS MÖNSTER SAMMANFALLER MED NATURENS MÖNSTER! Alltså är det inte REN idealism, utan empiri är integrerad, och de behöver dialektiskt varandra. Se Hegel. Se Blad/Hjärnstruktur. -------------Hjärnan har ju formats av natur/evolution, så denna tes är knappast svår att underbygga. Jmf Conceptual Metaphor och deras basis för vårat tänk (i.e naturen). Men de missar hjärnans struktur. 

Semiotik

I Chandler ang. vulgar mediator: anmärkningen om att the interpreter är IMPLICIT i Saussures dyad.

essence of language - omne symbolum de symboloevery word a symbol every sentence a symbol Arbitrariness of symbol chicken taste machines made use ofA symbol not only denotes necesasrily - is itself a kind of thing

Symbol ´can contain icons and indexes - made use of

Algebraic nature of language - patterns overrides vocabulary - systematicity - conceptual system

Egyptian hieroglyphs as iconicity -

[Derrida] - because it is all in our minds - se 63 matrix possible

Meaning of the trace unthinkable

64 ang husserls overcoming of natualist opposition. in between. matrix completion.

59 desire to resist PLAY

naive objecticism

Fast i språket, play 57

50 - signi - signifie - sign (signifier ----->

50 - only signs

49 thinginitself stop fixity natural

46 naturalness

47

_____________________________________________________________________________________

Connor som hjälpreda i att explikera och reda ut concepten och teorin i stort (Jmf. Berger) i uppsatsen.

_________________________________-

[[[SKICKA "RÅMANUS", "PROTOTYP" TILL ROLAND, UNGEFÄR SOM OVAN MEN MER SAMMANHÄNGANDE. BIND IHOP!]]]]]

Gud, det här med skitgörat i struktur etc borde en sekreterare fixa åt mig...

SITUATIONENS BLINDHET (Britta, GADAMER, Kierkegaardpreface) Musik - 10 år gammal först bra,

SOW-PDF: djupt rotad i sin tid

Prototyp eller utökad plan, sas.

"eftersom den ska vara due först någon gång under hösten, och då jag iom det disponerat min tid att rymma mer läsning och större avgränsning, så kommer detta till dig såhär."

Viktig obervation. Värme gör mig dum, kyla gör mig smart; korkat o glad, smart o melankolisk.

________________________________________________________________________________________

Borde jag syssla med musik istället, som jag förstår, och bemästrar, istället för teorier och icke konstnärliga saker?

"De nöjer sig med det de får veta" - betungande funderingar ang vetenskap och filosofi, orsakad av ett "misstag" i diskussionen med pettsson om röda ögon. Barnets ständiga ifrågasättande och det ständiga negerandet, som jag inte kommer ifrån, gör att jag lika ofta beter mig trögtänkt och dumt som jag beskyller andra för att göra. Kanske KAN man ha kunskap om det mesta, så länge man litar på att det är så, och det, än en gång, gör om inte annat livet lättare och gladare och POSITIVARE. Många misstag begås i försöket att leva det misstagsfria dialektiska livet, eftersom det att INTE NÖJA SIG med vetenskapens SVAR o. dyl. ständigt riskerar självmotsägelser och "ologiska" resonemang. Att ifrågasättande är en oerhört farlig verksamhet på alla sätt och vis, men att leva on the edge är ju vad jag inte kan sluta med. Som en analogi till den galna discoveryäventyraren, fast mentalt.

Överlag är min otrevlighet ett stort problem; mitt förhävande och min tendens att vara förmer.

Att ständigt negera allt common och fastställt, för att inte lämpa över ansvaret på vetenskapen o. dyl., utan viljan att ta ansvaret själv, att behålla jaget intakt. Se [Heidegger] och Mannet.

Du och filosofer vill att sanningar ska vara mer problematiska och enigmatiska än de som vetenskaper erbjuder, vill transcendera common sense etc. Jmf Metaphor.

Din stora brist i att alltid hävda att du har rätt; utöver att det är kränkande och provocerande, och obstinat, så går det stick i stäv med din "sanning" om att det inte finns några sanningar eller några rätt eller några fel, att allt bara är godtyckligt och flytande. Du måste göra dig själv en tjänst och jobba på det här; be peter att påminna mig om detta.Åtminstone ska "Du inte befatta dig med vetenskap" eftersom du inget av det förstår.

INTE TA DET DU GÖR PÅ SÅ STORT ALLVAR, EFTERSOM EN STOR ANSPRÅKSFULLHET PÅ SANNINGEN CANCELAR SANNINGEN!!!!!!!!!!!  MuE

________________________________________________________________________________________

Vara kritisk även mot Adorno!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

"The truth is rarely pure and never simple. Modern life would be very tedious if it were either, and modern literature a complete impossibility!"

/Oscar Wilde, The Importance of Being Earnest, Act 1

Sticka ut Hakan och förhäva mig själv pga Bror? Se dröm.

"Jinxa" - Att nöja sig - med common sense och feebla ytskikt, ideologiska etc - Heidegger - Göra en

Heidegger on the concept of Nöja Sig!!!!!! Jmf Kierkegaard. SuD.

20/6

Either/Or runt sid 70 - om the fall, och dialektikens allt mer etablerande roll.

We are all islands - ingen kan förstå någon annan, "you don't know how i feel" - nej, självfallet inte.

Black White titel på Bok.

The meaning OF life is to find yourself something that gives you meaning IN life/gives you the meaning IN life.Well, the "unnatural" meaning, anyhow.

Semester en ironi/hyckleri1

TO ALWAYS BEAR IN MIND HEGEL'S BECOMING and NIETZSCHE'S AND ELIADES ETERNAL RETURN

Den insiktfulla känslan vid sekundens lyssning av mig själv sjungande nessun dorma och följande tankar ang objektivitet!!!! Husserl etc!!!. HAMNADE UTANFÖR!!!!!

HE(L)GELDAGAR.1

"Två andra begrepp som hos Hegel är nära besläktade med anden är förnuftet och friheten. Det successiva förverkligandet av den absoluta anden innebär också ett gradvis realiserande av friheten och förnuftet. Världen blir mer och mer frihetlig och förnuftig. Förnuftet uppfattas här inte som någon överhistorisk norm utan någonting som utvecklas i historien. På detta sätt historiserar Hegel förnuftet.

 I en berömd passage slår han fast att det som är förnuftigt är verkligt, och det som är verkligt är förnuftigt. Det senare ledet har ofta åberopats av dem som velat se Hegel som en konservativ eller rentav reaktionär tänkare. Satsen att det som är verkligt är förnuftigt har då tolkats som ett försvar av status quo och den rådande samhällsordningen. Men Hegel skiljer mellan det som är verkligt och det som existerar.

Allt som existerar är inte förnuftigt. För att samhället skall bli mer förnuftigt är det tvärtom nödvändigt med politiska och sociala reformer. Detta innebär att Hegel inte kan beskrivas som en reaktionär. Fast lika litet var han någon radikal omstörtare. I likhet med tidens flesta samhällstänkare fruktade han demokratin och avvisade revolutionära metoder som ett medel för att nå ett annat samhälle (även om han retroaktivt försvarade den stora franska revolutionen som ett avgörande steg i andens [...]" SvD.

Förnuftet i Historien - Ja, om MAN SER historien som förnuftig. Hegel bär vissa drag av antisubjektivism.

ILoA - Problemet med disinterestedness i Art. Här har hegel fel, likaväl som hans influens Kant har det i tron om att disinterestedness eller Desire kan upphävas genom kontemplationen involverad i Art. Platonska idén om the Universal här viktig. Samt Adornos stöd för denna åsikt. ??

[Vad är moraliskt rätt?

Omsorgsetiken som kvinnans enda plan på vilket hon kan involvera sig i filosofi dels ett bra bevis på hennes obehörighet i den, dels den lagbundna negationen som drar henne dit överhuvudtaget. hmmm. nja.

Etik överlag på tok för anspråksfullt - Men - På senare tid har jag ju iakttagit hur jag mer och mer RENT PRAKTISKT och FAKTISKT1 intresserar mig för moraliska spörsmål, i mitt och mina näras liv (Peter)

1Se motsägelse i att skriva teoretiska texter om praktiskt agerande]

Möjlighetsmänniskan en Idealist? Så måste det ju vara? It is but a dream that you love. Drömmar, möjligheter, ideal. Antihegelianismens issue.

1/8

DIALEKTIK SOM METOD

avsnitt i uppsatsen. För att klargöra problematiken kring metod och dialektikens självuppfattning och funktion. Ta Adorno till hjälp. Hans citat från Hegel i AE.

Painstaking "method" which is really more of painstaking mode of thought, seeking to always consider the one as well as the other(s), and to maintain the flux and process and avoid first or last or givens or fixity; it is thought thinking itself and critizing (negating) itself persistently.

10/8

Poughkeepsie Tapes: Take me home; can't live a life without pain. Vanan, tryggheten etc etc. Psykologiskt intresse.

Dröm: Lisa, rädd för att bra ska ta slut. KÄnslan i sängen med henne. Jmf Anahí?

11/8

Jargon of Authenticity

Adorno as utopian and saviour-like as Marx was, he is a philosopher with a belief in human "freedom" just as he quotes Heidegger to be (?), with the only difference that he is so convinced of the historicity proofs and such of human's alienation that he doesn't seem to question it at all.

Negative Dialectics might turn out to be an exception; otherwise he needs to be critized with his own means of critique, even if this is supposedly what he is doing according to the introduction of the Jargon of Authenticity.

Filosofi kan (och ska) aldrig bli mer än en Observationsaktivitet, egen ståndpunkt. Cf. Note från promenad i Brunnsviken.

Några centrala punkter att anmärka på i boken är:

Adornos tendens till inkonsekvens i hans kritik av det essentiella och traceable primalness and genuiness of Man, i det att hans eget instrument för kritik utmålar samma slags ursprungspunkt för ett icke-alienerat och mer individintakt subjekt. Se över detta.

En annan punkt, som för all del från egen ståndpunkt torde vara i sin ordning, är hans använding av LäeI-resonemanget, särskilt då i sin kritik av existentialisternas syften som omedvetet självcancelerande. Se Kierkegaard och Hegel.

 Vidare hans attack mot Inwardness, vilken på ingalunda sätt är befogad. Överlag tycks särskilt detta, bland flera resonemang, vara ett sätt för honom att visa vad som stoppar hans Marxinfluerade tro på människans räddning från sig själv. Existentialisterna har enligt honom resignerat och orsakar iom detta resten av mänsklighetens resignation, eftersom supposedly existentialisterna lingvistiskt sett och således faktiskt sätt skulle påverka hela politiska situationer och leda till totalitarism etc. Visst leder samtida filosofier till vissa förändringar, i större och mindre skalor, Breivik, Hitler, Heideggers "filosofi är farligt"; detta är emellertid något självklart hos filosofiska texter, eftersom de misstolkas och används i praktiska syften, som INTE är deras avsikt (se Brunnsviksanteckningar om observationsrollen hos filosofi).

Observatören, är dock just vad Adorno fnyser åt hos existentialisten, som egentligen inte vill vara något annat (även om Adorno hävdar att det är ett medvetet drag hos den onda existentialisten), då han verkar anse att filosofi ska vara något slags frälsning. Självreflexion som insikt i sitt eget Jag är för Adorno början på the reversal av kapitalism, alienation och byteshandel, på individens återkomst; för existentialisterna är detta något som inses som omöjligt, just PGA av historiens arkiv. .....

Adorno - är - naiv

Att som ovan återskapa den emfas som uppnås genom betoning i muntligt språk är väldigt givande för att förmedla abstrakta, psykologiska insikter, och det är väl detta som Heidegger är ute efter, men som Adorno inte på något sätt vill kännas vid.

 Vad som dock Adorno har rätt i är att, om han nu är rätt ute vad gäller medveten konsekvens av återkommande ord, Heideggers syfte går förlorade och blir osanna i Metod. Se Gadamer.

 Men - Vad som är fel på Heideggers filosofi är dess brist på logik. The in-itself är det återkommande vilseledande conceptet, som i sin tur resulterar i identitet för sig självt, vilket hela Heideggers tankegång går ut på, att saker och ting ska kunna ha natur och existens för och i sig själva.

Detta givetvis, och för uppsatsens vetenskaplighets skull viktiga påpekandet, enbart utifrån dialektisk logiks perspektiv, som ändå, som filosofi och "metod" i kontrast till Heideggers motsvarigheter lyckas stå sig som både logiska och självkritiska aktiviteter.

[Tinget-i-sig är f.ö. något som bör ses som Kants kreativa fiktion, en uppfinning som eventuellt dock ska ses som nödvändigt för hela den subject-object-dialektiska tankegången: om det inte var så att

transcendensen hos subjektet var nödvändigt, för att negera tinget-i-sig, då skulle tingen vara mer eller mindre direkt I oss, och därmed immediate? Kants uppfinning bör alltid påminna en om dess incitament,

Descartes, som ju förkunnade solipsistisk galenskap i en interignorant kaotisk värld. Kant ville rädda

detta, Hegel ville rädda världen från Kants mystiska uppfinning, som  i sanning bör ställas mot åsikter om tidigarenämndas mystik.]

I uppsatsen kan nämnas att JoA är ett sätt att förstå Sein und Zeit på ett tillgängligt sätt, ett sätt som icke desto mindre än en gång ska kritiseras för sin complacency i sina sarkastiska omdömen om den solely on the base of it's lack of dialectical logic.

Att i sin tur förstå Adorno görs genom? Hawkes

Minima Moralia

Sentimental nostalgi utan självkritik, men som torde vara en del av den stil han själv tillkännager det är fråga om, aforismens självtillräcklighet. Icke desto mindre blir det utsvävande attacker och "chatter" om den förlorade, alienerade, av kapitalismen objektifierade och objektgjorda individen, som inte längre är individ. etc etc. Adornos terminologi värre än Heideggers, eftersom åtminstone hans lärare tillstod och öppet talade om behovet av särskilda termer. Adornos attack av sådant språkbruk och hela dess resultat smått befängt i sin övertydliga ironi.

Eget

Den ständigt moraliska tillämpningen och utvärderandet av all föregående teori och verksamhet, som existentialism och psykologi, är, för att tala med Adorno, Untruth; det är cancelerandet av det innan tilltalande. Det är ett irrationellt utdömande eller accepterande av dessa baserat på rigida och fixerade uppfattningar om gott och ont. Just Adorno är dock i högsta grad insnöad i detta, och hans kritik av Husserl och Heidegger förståelig inom denna ram, pga deras roller som inward observers.Därför är Husserls strävan en just filosofiskt riktig sådan, men som behöver sin fortsättning i dess existentiella uttryck,

hos Heidegger.

--------------------

Tonys påstående om sin förmåga till objektiv självobservation

Middle stance between Adorno and Heidegger, my own stance: /either/ you participate and remain blind, /or/

you merely observe, actively passive, and See.

12/8

Habermas om The Historian's Dilemma.

THE PROBLEM OF CHOICE AND DIALECTICS. Ulrich. Existentialism. Kierkegaard.

Det som inte är filosofi och critical reflection är reified subjects in society, which is built in order to place the subject in just such a totality. Här försigår en pseudofrihet, som berättigat och rationellt förnekas i totalitarism. Frihet existerar inte, eftersom den enda friheten är ignorance of such a freedom, which thus is no freedom. Known freedom becomes anxiety, because freedom is insight into being-towards-death, and is thus real violence and slavery. Bondage is freedom, and freedom as conventionally perceived will always turn upon itself. Här är self-conciousness ett nyckelbegrepp. Jmf. not om Heraclitus nedan.

Psykoanalytiska parenteser i uppsatsen angående Ulrichs person? För att bredda den dialektiskt-existentiella aspekten? T.ex. relationen till hans far gällande hans obeslutsamhet och narcissism? Den psykoanalytiska förklaringsmodellen samband med en allomfattande dialektisk beskrivningsmodell/"metod". Cd. Kierkegaards psykologiska insikter, dialektiskt präglade. - Kanske inte eftersom Psykoanalysen är en alltför complacent "vetenskap" som används generellt på människor. Ett enormt metanarrativ som lärs ut till dem som är mottagliga. Intressant som teori men farlig som praktik.

Ang språkproblemet: svenskan kommer förmodligen att relativt snabbt återigen bemästras efter ett mindre antal översättningar av de engelska ord du substituerar en rikare svenska med.

14/8

PLÖTSLIG INSIKT I SKILLNADEN MELLAN FILOSOFI OCH PSYKOLOGI - (Full)

Kort: Filosofi är subjektets avsiktliga, medvetna och "fria" -Kritiska- reflekterande över världen och varat. Psykologi är en konstruktion av tankar om subjektets Omedvetna, direkta, "objektiva" reaktioner i dess Beteende i situationer med andra människor och andra direkt påverkande externa Mötanden. Psykologi saknar den kritiska själv-reflexion, som det egentligen är allt, i samtal med Adorno, filosofi präglas av.

Således är Psykologins fixa konstruktioner och teorier OM Andra Objekt förståeliga. Filosofi är vad som saknas hos Psykologi, och psykologi är vad som inte ska förväxlas med ett subjekts självreflekterande observationer av världen och livet, eftersom det någonstans måste inses brytningen som skedde mellan P och F, vilket i grund och botten handlade om P:s utbrytande från F som en fix "Vetenskap" utövad av subjekt på "Objekt", som häri behandlas som ett ting som ska förstås, vilket as a matter of "fact" på sätt och vis också fungerar, iom objektets omevetenhet om sina immediate reaktioner på sitt möte med omvärlden.

Kritisera kierkegaards "'Psykologiska' insikter" Fast här ännu inte det P är idag.

Heraclitus - To Name it is to break the flux; to stop it, drestoy it, fix it, Cancel it. Att försöka motstå Naturen, nedärvda behovet av att fixera - Väddöbilden.

Filosofi alltså det sannas värsta fiende. SLAM - I och Utanför. SoC-problemet.

Nietzsche - GoM

Heraclitus missbrukas.

Jesus a decoy used by the Jews. Anti-semitiska hävdanden tvetydiga. Ironi. Cleverness.

Bakåtsträvandet. Primal. Wilderness. Cf. Cf. Heideggers Agraism.

Kierkegaard.

“making out slave weakness to be a matter of choice [Jmf Sartre och "existentialisterna", by, e.g.,

relabeling it as "meekness."

Will to power

"In it concepts such as the will to power, the eternal return of the same, the overman, gay science, self-overcoming and so on receive rough, unnamed formulations and are linked to specific pre-Platonics, especially Heraclitus, who emerges as a pre-Platonic Nietzsche."[68] The pre-Socratic Greek thinker

Heraclitus was known for the rejection of the concept of being as a constant and eternal principle of universe, and his embrace of "flux" and incessant change. His symbolism of the world as "child play" marked by amoral spontaneity and lack of definite rules was appreciated by Nietzsche.[69] From his Heraclitean sympathy Nietzsche was also a vociferous detractor of Parmenides, who opposed Heraclitus and believed all world is a single Being with no change at all.[70]Bertrand Russell, in his History of Western Philosophy was scathing about Nietzsche, calling his work the "mere power-phantasies of an invalid", referring to him as a "megalomaniac", and writing that he was a philosophical progenitor of the Nazis and fascists.[90]”

Det skönaste är det som ej kan fångas    MK Werther ouppnåelig kärlek; love at a distance. As theory. Som projicering av sin egen självbild.

likt en fjäril dör den i omfamning

Då ej längre skör eller fri den är

förvandlad till vackraste ädelsten

Bevaras så i ögat och hjärtat för evigt

"Möjlighetsmänniskan en Melankoliker?" eller "Möjlighetsmänniskan som Melankoliker" som möjliga avsnitt i uppsatsen med stöd för teorin i Johannisson. Se också Nietzsche's beskrivningar av asketen och filosofen; Ulrich Flanör. Nietzsche beyond MK: Megaloman. Se Russell. Kritisk.

R.C. Sproul's Lectures -------------------------------------------------------------

Aristoteles - Potentiality - Actuality = Becoming - Becoming ----- "Change is Actual Illusion"

Becoming=Nothing

"WHole of philosophy continuing debate between Heraclitus and Parmenides" (cf. rationalism empiricism, idealism realism) ----------------------------- find source

Reality - Illusion - Actuality - Possibility

TIme - Space

Mathematics

"Reductio ad absurdum"

Thesis - > Counter - For the sake of argument follow to logical conclusion - lead to absurdity --- Zeno

Against pluralism - Race between Achilles and the Tortoise

Gives the T head start. A = Achilles - _______T________A__T__A_T

.....lol :/

Socrates as the resolver of the "silly" debate, at least regarding Zeno.

Uppsatsinledning - Nödvändigt med ett filosofiskt RESONERANDE, inte jargong.

Fixed Flux.

Det sociala livet måste vara den sämsta pjäsen som någonsin satts upp. Naturligtvis är det också den ojämförbart mest framgångsrika.

Kolla upp Logic i index i Truth and Method; överhuvudtaget red ut förhållandet mellan formell logik och dialektisk logik.

Descartes

MInd and Matter - Difference - Physiology or metaphysic

Matter=extention Mind=nonextention

Matter/Energy

Locke enemy against Conceptualism;

Realist. "The rational is real"

Against Math! The mind a creative thing creating Fictions!

Theory of Truth: The Correspondence theory of truth; truth is that which corresponds to reality. Realist.

CRISIS in 18th Century.

Induction. Science. (Statistics, physics etc) Gadamer. m.fl. Jmf också Samhällsvetenskapens förutsättningar ang Svarta Svanen. (!). "ALL squirrels, ALL swans". Changing theories all the time. Synthetic Judgement.

Deduction. Iff. Formal certainty. Immediate inference. "indisputable" Kant. Analytic judgements. Note. JUDGEMENTS:

Berkley - Jmf. Författaren är död. Author. God. His necessity. Absolute necessity. For reality. -----

Subjectivism. Relativism. :

Skepticism______________HUME

Being and nothingness – Becoming HEGEL

Being and nothingness the same thing - enkelt om konkreta exempel konsulteras, t.ex intet i Oändliga Historien. Det intet måste ju VARA någonting, dvs ett inget som förstör och negerar varat; antimateria i konflikt med matera (everything and nothing) resulterar i ett nytt, obestämt vara, en syntes och ett ännu obestämt nytt becoming, som bara tar vid där det föregående becoming avtog.

Det stora "problemet" med vetenskapens hävdande att universum till slut stannar i intet.

___________________________________________________________________________________________________________

INLEDNINGEN I UPPSATSEN. Under avsnitt Metod: utöver begreppets exposition (jmf. Feyerabend) ang problematik nämn också SPRÅKPROBLEMET i UPPSATSEN med HEGELS TERMER m.m. Tillblivelse. Cf. Gadamer

Verkningshistoria etc etc.

Kritisera 'Modernitetens effekt på människan och individen'; att alienation och melankoli ingår ett kausalt förhållande med detta. Jmf modernitet med industraliseringen. Kritisera detta, som Adorno naivt behandlar det, som givet, med grunderna Johannisson och Heraclitus, och Epicurus. SÅ i uppsatsen, postulera och hypotisera detta först, eller ställ frågan, inte som nödvändigtvis som huvudtes, och svara så att med dessa motexempel så är Adornos och marxismens överlag 'sanningar' högst problematiska. Jmf. Kierkegaard, sickness unto death. samt "Unhappy consciousness" hos både Hegel och Kierkegaard, varav åtminstone den förra uttryckte sig så INNAN ordentlig modernism. Överväg också om Modernitet räknas så långt tillbaka som till Descartes. Dock fel, iom Heraclitus, vilka å andra sidan å sin tur (fragmenten) måste kritiseras överlag ang autenticitet - och här medföljer historisk kritik överlag också, som återfinns i läsning av Nietzsche och hellenismens glorifierande: grekernas sanna tillstånd och ande omöjligt att komma åt eller förstå, lika svårt, om inte svårare, än det är att förstå sin nästa. Men behovet av myt här relevant. Därav Gud hos Nietzsche, ting-i-sig hos Kant, det absoluta hos Hegel, och hos Adorno, som tror sig fri från det, det

utopiska tänket om människans frihet från division of labour etc. KRITISKT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Viktigt att dra paralleller och göra jämförelser med andra modernistiska och andra skönlitterära verk, som Proust och Kafka. Jmf. Johannissons åsikt. Ensamheten.

[Varva stream-of-consciousness med musilnarrativ, så kan en bok komma till.

"Nu måste jag gå ut och handla toapapper. Men det kommer vara fruktansvärt: där kommer de sitta, då skrattade åt mig? Det är klart de gjorde; ..."

Historien tycks så lätt för många att ta till sig; så levde Grekerna, dessa underbara människor ... Men hur kan någon ha denna insikt, kunskap, hur kan någon veta hur de kände? ...]

För mig så ESSENCE PRECEDES (PREVENTS!) EXISTENCE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Och för Ulrich?

Alla är Ensamma efter sekelskiftet. Individen. Subjektet.

Heideggers Identitet och Differens viktig. Ang. Teknik. IDENTITET. Varat som tilldrar sig människan.

Existentialism.

Brev om Humanismen - Möjlighetssinnet.   -Möjlighetsmänniskan Humanist.?-

______________Gamla anteckningar________________________

Trädet och sjön. Analoga egenskaper hela vägen, klockrent, som alltid. Mediera mellan människa och natur för att se sanningen

Till texten: om teknikens förödande konsekvenser och om den direkta utstuderade känslan att leva i dess våld. Sociala asp. Vad d lett till åtm för Dig

Till filosofi: som Eliade sa, vi Behöver myten, K, myten sett i dess makrokosmos där även kärlek ingår, allt oreflekterat omedierat, se Rom., Self m.m

The Absolute en väldigt dum och motsägelsefull ide? Se Heraclitus

Systematisk filosofi och existentialistisk behöver varandra dialektiskt, på så vis undviks både

schopenhauerar och hegelar och uppnås istället harmonisk ...

Space. Svindlande tankeobjekt. Men. Att glömma oss själva i ekvationen och låta "evidence" stå för sig själva är fortfarande en stor lögn. Det sas stäme

Scientists are from the matrix. Jag är från verkligheten. Detta för att de inte är Medvetna om deras fägelse framförallt i Språket. Se The Planetshihiit

Reflexion om gemeners sätt att leva dualismen arbete/fritid. Petar i saker korta stunder som inte angår dem, läser in ytligt utan engagemang. Se Gadamer. Kan därefter glatt ägna sig år meningslös glättig tillvaro. Jmf Self. Straffar mig sjlälv genom att välja att inte leva så iom dess omoraliska innebörd.

Arbetar och slavar istället hela tiden och lever i svärtan pga att det är det som verkar etiskt och mänskligt korrekt. Fritid ger mig därför ett annat lidande, än det som tycks mig nödvändigt i föregående fall. Därav mitt bävande för böckerna och tankarna, iom den energi jag vet med mig tillståndet använder; så mycket nytt tillkommer alltid också, och verklighetssinnet och det naiva hoppet blir alltmer avlägset. Sommaren orsakar detta normalt sätt, då den djävulska och falska lockelsen till sol och kärlek och hopp döljer illusionen; he will lure you, love doesnt come from god. Lever I möjlighet och misär och ser därför inte den utan verklighet och ickereflexion och tomhet, vilka förstås inte gemenerna ser. Därför kan förståelse mellan VoM aldrig uppstå. Emellertid kan jag som tränad filosofi se även mitt eget varande i M, vilket ickedestomindre gör det möjligt att kliva i V. Lämnas gör jag i ett gränsland i de situationerna:

konstighetssjukan och dödsångest. På bron. I den illusoriska transcendensen. Att Dialektisera sitt liv garanterat en omöjlighet/motsägelse iom cancelandet av det teoretiska i praktiserandet. I/utanför-dikotomi.

Nietzscheanism i mue pga redan plikten att tvingas leva det liv moderniteten erbjuder en. Slutdisk

MuE Filrum III

Urtypen för den moderna människan, pluralist, oscillera mellan möjligheter. Walter och clarisse samtal om ulrich. Moderna människan. KAN GÖRA ALLT, men gör det inte, egenskaperna tillhör honom inte. Hans helhet fragmenteras och formaliseras. Upplösta väsen. Vår tid. Pär. Aristoteles. Väsen. Jaget. Beståndsdelarna. Hume. Väsen. Heidegger.! Modern kulturdebatt.

Industrialiserade människan. Anders: walters perspektiv. Envy. Vänskapen. Bryt. Känslomänniskan bakåtsträvaren. Se self. Konflikten mellan moderna och det föregåendes romantik. Modernitetens obeslutsamhet och bristande handlingskraft.

Anders. Möjlighetssinnet. Anders: övergår den mesta filosofin o litteratur på ett komiskt sett. Förlorade fastheten påverkar walter. Jaget? Per. Litterär issue. Aug. Litt. Jaget iscensättning av jaget. Moosbrugger. Pinpointa personlighet.! Sinnessjukdom. Vill fastställa.! Allm. Kierkegaards single ind. Eliots hollow men. Anders. Tom pers. Citatet. I kraft av sina gränser. Mue I. Avståndstagande från andra. Gadamer. Förstå genom avstånd.! Använd uppsats. Gränsdragningar viktiga. Per. Grupper. Individer. Vom. TänkavsHandla. Def sig själv i förh. till andra. Hegel. Herakl. Deconstr. Per. Modernt ideal. Funkis. Autentisk människa. Heidegger. Adorno. Bort med ornament. Anders. Butler. Kbt. Kan förändra människa. Citat. Ulrichs pappa ang determinism. Fördomar. Trad. Gadamer. Först då blir nåt bestående. Pappa gillar inte ulrichs sinnelag, u njuter. Möjlighetssinnet. U antiidealist. Idealism fördummande. H. Uppsats. Syst. Autentiskt äkta Per. * Fast, han är ju visst idealist?

Heidegger. Trad förd inskr. Ulrichs boende. Moderna subjeket. Friheten handikappande. Möjligheterna. Kritik av moderniteten. Begränsa friheten som är plågsam. Tillbaka till småborgerligheten.

Motgrejen allt allt allt. Du vill bara att andra ska bry sig om dig bara för att ändå negera dem och se det som impose när de gör det. Mamma, när kommer du? Skolan

Sen är nedanstående not dessutom också endast den systematiskfilosofiska expositionen av problemet, vilket inte får reduceras till det, utan som förstås har sina andra delar av helheten i bl.a psykoanalysen och kausaliteten. Mamma, gener, barndom etc.

Mitt problem med kärlek grundar sig ju förstås i allra högsta grad på grundproblemet med VoM. The Canceling. The canceling f.ö. jmf Metaphortexten. Allmän kommentar är att påminna sig om att VoM förstås bara är en del av analogikedjan oftast benämnd Subjekt/Objekt. Analogigrejen värt att klargöra och poängtera i uppsatsen för att undvika metanarration

Livets historia och dagens naiva vetenskapsmän. De greppar inte konceptet historia och dess implikation för liv, kunskap och metafysik.

Ironi kierkegaard viktigt för uppsatsens hemvist och för slutsatsernas riktighet

Harmony occurs when not trying to make harmony se natur habermas och die welle

För stor kapacitet/potential skapar automatiskt passivitet, dess motpol. MuE, GäsSäg. Ett möjlighetssinne resultat. Snygg OCH smart. Jmf Essence precedes Existence

För bryr jag mig så slutar de bry sig och jag tappar mig själv

Framförallt att det är vi själva som skapat historia och det andra. Kant etc. Break down to rebuild to find the truth. Cellanalogin, vetenskap, biologi. We are bundle of.. Mach

Folk tror att de kom. med andra människor när de i verkl. kom. med sina alienerade/projicerade själv.

Matrix. Förstår man detta ser man möjl. och Därför i samma stund dess omöjlighet att bli till verklighet, iom att man förstår att det är sig själv man försöker nå och att det därför är fruktlöst

Filosofins/författarens roll gentemot handlandets och vetensk. Senare endast förstör. Fö. Observatör

Brunnsviken uppsatsens utrymme för detta?

Everything. Om en galax förutsätter en annan, så förutsätter ett galaxkonstituerat universum ett annat universum. Anderseit. Hegel. Hegeliansk astronomi

Dualismen och eget problem. Transcendera själv omöjligt. En nödvändighet för mig att vara som jag är för att förstå det jag håller på med. En övergång skulle göra mig dum.

Det är frågan, inte svaret, som driver människan. Svaret hittar hon som förment naiv vetenskapsman på själv för att passa det frågade. Frågorna är oä

Det skulle kunna vara annorlunda betyder med Gadamer att man förstår annorlunda

Att man definitvt och legitimt kan se konceptet tid som ickelinjärt, utan cykliskt och cirkulärt. Det är som alla concept godtyckligt, men desto mer menings

Angående allt kringliggande konceptet eller iden att verkligheten avskaffar, cancelar sig själv när den försöker från ide bli till. Se kärlek

Mobilanteckningar_____________________________________________________________________________________

Ulrich värderar TÄNKANDE på samma sätt som Heidegger! Jmf. MuE, 'skippa kapitlet...' Jmf. inwardness, exism, modernitetens koppling, M, mm

Dialectic=against ideology and fixity. For flux and Not knowing. Socrates.

Börja samordna 'Filosofi' i ett worddokument och dela in texten i olika avsnitt, vilket sedan ska follburdas i den färdiga uppsatsen.

Kierkegaards Stages relevans för MuEs utveckling, med förbehåll för dess oavslutadhet.

Essä om Döden. Vad är nyttan/meningen med att "leva" när Möjligheten att döden nsh kan nedstiga på en? För att "uppleva" 10 sek av sin dödsbädd;"I lived

Inledning, bakgrund: modernitetens och industrialismens alienation av Spirit. Härav absolut dialektik.. Eller nåt. Nja, vad spec VoM; V acc, M inwardref

Avsnitt i uppsats: 'Kritik av dialektik', 'Kritik av existentialism'. Konklusion: reconciliation of them, a necessary unity, atheistic unity sans Kierkegaard. Alltså det Ulrich och Mach m.fl. föreslår.

MAN is God. Men vi BEHÖVER postulera honom som DEN ANDRA (Zur Anderen), pga ... Filosofi och litteratur är bägge kreativt hittepå

Uppsats. Ulrich befinner sig hist. där Nietzsche. fått grepp. Men Will To Power löser upp sig i dess o hela Fria Viljan impotens. Kvar blir Despair och Passivitet. som dock ULRICH aufhebung o pos

Dialectic=Construction of mind, about mind.

Objects without inherrent QUALITIES. Denna rörelse under 1700-talet relaterat till Mannen UTAN EGENSKAPER.

Problem of science prim o sek qu

Berkley: "all is secondary qualities. Can't Know the Essence." Anticipates Thing-in-itself.

Upplysningen the scientific method började appl på social sciences OCKSÅ! "logic of facts" "laws" in SS eg eko(marx)(dia.law) montisqieu hist.pol.sci. Psykologi.

Descartes - discourse of method. Deduction imm inference. If a, then b. Mat obviously not certain enough. Doubt all but self

Hönanoäggetfrågan dum. Locke och framåt. Rationalism/Empericism. Hawkes. Metafysik Epistemologi. Posibility of science the cause for all philosophy. (!) Jmf Mach och andra scientister inom Filosofi, ex. Ulrich.

How get out of Platos cave, of subject-objekt problem.

Filosofi blir science och religion till slut, more fixed, filosofi fortsätter att become and move.

Ulrich Hamlet incarnate? Cf. Kierkegaard

Inledningen till stor del om försvaret för filosofiska perspektiv på litteratur; om deras giftermål.

Essäism, vetenskaplighet, innehåll, mindre 'metod

Aristoteles

Realism - NOMINALISM (noumena) (idealism). Plato - Aristoteles. A:s correspondence theory=truth; for science to be - rules=logic=instr for all knowledge=mean

Aristoteles (f) logik=gen./par; sub./Pred.; sim./dif.; The Law of Non-Contradiction. Cf. Post-Kant. A not = none A

Aristoteles becoming potentiality, being actuality - matter form. Form of humanness, elephantness.

Substance: becoming; accidence: being

Only matter impossible (pure becoming), only form possible, e.g God (being, actuality, unmoved mover)

Civilisation=Melankoli

The importance of the unity of intellectual and mystical for Ulrich, Russell ref? "Även han"

”Verkligheten avskaffar sig själv” pga att ett hegelianskt här och nu inte existerar som annat än Möjlighet

En commonplacedef av Dialektik: att genom mediering och negation uppnå helhetsbilder och flux och därmed 'Truth'. Ex m mellan past present och mellan andra polära och fixa tillstånd. Cf relativism. OBS. Kierkegaard skulle kritisera det sistnämnda i hans misstro på dialektikens allsmäktighet.

Adorno och Heidgger talar om olika saker, precis som Gadamer och Betti gör; Adorno kan således inte förstå Heidegger. Heidegger 'nöjer' sig inte med sociologiska perspektiv.

Adorno använder sanningsbegreppet på ett naivt sätt, vulgärt sagt fetisherar han sanning, något Heidegger inte intresserar sig för i ego

Kierkegaard>70 Abt Vogler samt Possibilities. Ulrich the Aesthetician

Ang. det naiva och sentimentala som continuous negotiation in history.

Kierkegaard gör konkret och begripligt Hegelianismen. Pausat vid diskussion om The Fall. Platon. Det antika vs moderna. The Fall i egen åsyftning på Harmoni.

I o utanför. Hegel vill ta sig ut

_________________________________________________________________________

5/9

Efter Minnesvärd läsning i Russell om James och Dewey och hans egna ståndpunkter: "Critique of 'Numbers-in-themselves'" Om formaliseringen av matematik som en gång kom från logiken och symboliskt refererade till saker, och som i sin tur härrörde från dialektisk logik och tankegång. Koppla till miljö, tid och kultur.

Aristokrat. Haft lätt. Immediate person. Cf Kierkegaard.  ---- krigets relevans. cf Lukacs

Aquinas - Scully

6/9

Det incestuösa nödvändigt för möglich Union cf. "Hur lejer man en massmördare?"

Romanens in-it-self-situation återspeglar hela idén med möjlighetssinnet; den är där, faktiskt, realiserad, ironiskt nog. Oavslutadheten

Inledning i uppsatsen: [...] "indeed, man blir lätt själv drabbad av möjlighetssinnet i valet av ämne att behandla. avgänsa. måste beröra till viss del mystic union. även om helt annan grej. ständig ref till detta som resultat av aktion. VoM. Modernity also adjacent. As well as other themes and issues. Därför måste med våld en avgränsning påtvingas uppsatsen.

FIXA SNARAST RESTERANDE REFERENSLITTERATUR - se bokmärken, flikar och CtRM o DO.

7/9

Patrick Bateman. Nietzsche. Musil. Ulrich. Modernity & Post-modernity (CtRM)

Focaults Vetandets arkeologi, låna? Ang Vansinne, Moosbrugger, fascination av etc.

8/9

_______________________________________________________________________________________________________

OK, MAJOR BESLUT OM ATT TOLKA ULRICH SOM KIERKEGAARDS FIRST STAGE CHARACTER, THE REFINED IMMEDIATE AND PASSIVE AESTHETICIAN. Watts

________________________________________________________________________________________________________

Denna stora idés plats i uppsatsen bör lämpligast bli i den centrala analysen, i mitten. Idén är

vetenskapligt positiv ur den aspekten att som litteraturvetenskaplig uppsats får tesen en litterär

exemplifiering och applikation, och denna applikation, denna överensstämmelse med existentialismen bidrar till den existentiella tolkningen överlag. Placerar den i moderniteten 'par exellence'

Gift dig... Handlar om vad som SKULLE KUNNA HA VARIT, med avsmak för det som ÄR. Handling farligt.

Än en gång se Virilio. Hänvisa till honom.

Kierkegaard skulle i slutändan, om man får tro biografer, vara emot Ulrich. Eller så skulle han inte det; han må själv ha hängett sig åt det tredje stadiet, men måste samtidigt ha insett att få (säger han inte också det) har kapaciteten till det. Se här Watts diskussion om ironi och indirekt författarstil

Men Ulrich skulle hursomhelst till slut hålla med Kierkegaard, iom att han till slut lämnar sin roll som estetikern, och transcenderar intressant nog det etiska helt och hållet, för att direkt uppgå i det religiösa.

Eftersom modellen bara ska behandla den första hälften av romanen, och tvångsutelämna the mystic union, är det också bra att poängtera att det dock är legitimt att använda modellen utifrån E/O, där ju också det religiösa behandlas separat.

Von der biegsamen Dialektik: Notiz zur Bedeutung Kants, Hegels und Nietzsches für das Werk Musils Källa: Robert Musil: Literatur, Philosophie, Psychologie Strutz år:1984 sidor:11

Stort problem erfaret med förmåga att formulera sig klart och redigt. Problemet nöts i mina tankar, och en viss känsla av mindervärde och desillusion om min egen förmåga överlag tar sitt uttryck. Impotens nedstiger över mig. Allt guld som finns i mitt samlade och helhetliga medvetande kan inte överföras på ett papper som enskilda mynt eller tackor, för att sedan bli summerade som en gyllene Tes. Polärt förhållande mellan Johannissons föredömliga text och min egen tendens till utsvävande i försök att tillämpa teorierna. Problemet olösligt? Inte alls säkert. Seroquelen misstänks vara orsak. Högst obehaglig upplevelse. Inget gynnande resultat överhuvudtaget kan hittas i dess effekt, tvärtom. Ständig kamp om friheten hos författaren och redigheten i objektivt uttryck av dess tankars stora potential. Teori-praktik-oppositionen ytterst svår att upphäva. Sorg/uppgivenhet/frustration över denna impotens. Schopenhauer rimlig i sitt påstående att för mycket läsande påverkar en negativt, om än inte så han tänker sig?

Se här ovan; en någorlunda upplösning av konflikten kan spåras, just pga dettas icke-bundenhet? För dig den urgamla erfarenheten av tvångets inverkan, vilken ska betänkas relevant för det aktuella iom Musils citat om Ulrichs attityd.

Hegels filosofi FARLIG. !? Ja. Ta med? Ja? Nej? Bli vansinnig? Ja.

Kierkegaard dialektikkritisk dialektiker! Jmf. Adorno.

Poliser är ett lustigt släkte. Om någon har fått för sig positivt förankrade tankar om sveriges demokrati, kan jag tala om för er att skillnaden mellan Gestapo och Sveriges polis är densamma som den mellan ögonen på en krokodil. För dem som kräver mer lättfattliga uttryck så är en stats polis alltid lika sysslolösa i moderna tider, att deras plikter ytterst sätt går ut på att antasta folk, i långt högre grad än de brott den allsmäktiga lagen har skapat dem som instrument för att bekämpa. Kort sagt är dessa lagens väktare - och Väktare, i sina olika förekommande former, i egenskap av deras lillebröder, följer sin plikt, i ett jämförande, på ett långt mer moraliskt sätt - samhällets största skämt, och borde behandlas på samma sätt som gemene man behandlar uteliggaren. Den enda skillnaden mellan dem båda är att uteliggaren har ett fritt intellekt, och undviker att ställa till med bråk, medan polisen står för motsatsen.
Allt detta har, f.ö., sin onda rot i Platons och Aristoteles ödesdigra och obstinata influenser


Använd C-uppsats som referens.


De olika perspektivavsnitten i uppsatsen - historiskt-kulturellt, existentialistiskt, metafysiskt, modernitets-/civilisations-/vetenskapsperspektiv, nutida.

Stephin Merritt som nutida (extrem) ironiker. Koppla till allt tilltagande ironin. Gen X etc

Eftersom du inte kan återskapa en doktorsavhandling måste du för avgränsningens skull behandla det mesta utifrån det dialektiska perspektivet/metoden. D.v.s. du visar på dialektiken i alla övriga perspektiv.

Det man vet gör man inte, det man gör vet man inte.

Kierkegaards uppfattningar resulterar snarare i ett Neither/Nor. Som Ulrich. Choice. Konsekvens. Jmf med nedanstående.
_________________________________________________________________________


_________________________________________________________________________
Adornos Gud 'Society', ett lika skapat koncept och tomt ord som Being. 
Han vill se mänskligheten i en helhet, en organism han och andra kallar Society, men ännu mindre än att använda psykologi på människor i en vetenskapens ’sannings’ namn, kan man på ett överfört sätt behandla grupper av människor med sociologi; människor är alla unika, och att fixeras i en imaginär bubbla kallad Samhället är i sig en alienerande occurence. Ens individualitet och [autenticitet] löses upp i samhällssyner[1]. Att man tar del, på ett sätt, i ett slags organisATION, visst, men Samhällets mystifiering med Marx och Adorno lika farlig som Hediggers av Varat. - Se här t.ex. Swartling![2]
Se också dessa resonemangs uppkomst iom filmen Society, en f.ö. på många sätt fenomenal film rent satiriskt.
Adornos konsekvens i att negera måste ifrågasättas, i hans optimism och utopi, även om negationen är menad att ske rent begreppsligt. Hans naivitet måste helt enkelt ses över i uppsatsen.

__________________________________________________________________________

Plocka ut alla aforismer och skapa egen skrift.

Dialektiken beroende av mental disposition. Den är på inga sätt en Sanning. Poängtera i uppsats? Dumt?

FRÅGA om det är negativt att så många källor är engelskspråkiga??? Knappast? SKA JAG ERSÄTTA BÖCKER MED SVENSKA UTGÅVOR? Problem: Ej av samma vetenskapliga, textkritiska kvalitet. Tänkte på från början.

Natten till den 15/9.

Stämningen. "känslan". Peter. SMS-samtal. Insikt. Tonyinsikt. de andra har redan klarat av det där i sina tonår och ungdom, de har inte det extrema behovet och den illvilliga envisheten att strida, göra ner, trycka ner, få rätt, känna sig smart, över, och allmänt hävda sig själva. Här är alltalltallt. ......... k o m p e n s a t i o n e n.

överfört på ...eventuell... uppsats..... suspendera omdömet viktigt. kan inte förklara och vederlägga andra saker med dialektik och dylikt. iofs har väl jag bara velat kritisera, inte vederlägga.. men den distansen måste framgå.... annars är det ingen idé att hålla på med "vetenskap".. som jag är, se ovan, så kommer det inte gå. Inget kommer gå. nånsin. både marina och hanna har en poäng i sina åsikter om mig.

Du kan göra vetenskap av objekt men inte av subjekt, dvs av Människor, because the objects don't disagree!

TITEL

______________

Om Verklighetssinnet och Möjlighetssinnet med [adverb] ofta förekommande referenser till Kierkegaard.

En filosofisk-litterär studie i Robert Musils Mannen utan Egenskaper

http://www.dn.se/nyheter/varlden/han-kom-som-ett-yrvader-

Placera en av stroferna i uppsatsen? Inte tillräcklig relevans för att appropriera hela?

To Marguerite

  YES: in the sea of life enisled, 

  With echoing straits between us thrown.             

Dotting the shoreless watery wild,                          

  We mortal millions live alone.  

The islands feel the enclasping flow,                               5

And then their endless bounds they know.           

But when the moon their hollows lights,               

  And they are swept by balms of spring,              

And in their glens, on starry nights,                        

  The nightingales divinely sing;    10

And lovely notes, from shore to shore,                  

Across the sounds and channels pour;                  

O then a longing like despair      

  Is to their farthest caverns sent!                           

For surely once, they feel, we were                            15

  Parts of a single continent.        

Now round us spreads the watery plain—            

O might our marges meet again!                              

Who order'd that their longing's fire                       

  Should be, as soon as kindled, cool'd?                   20

Who renders vain their deep desire?—                  

  A God, a God their severance ruled;                    

And bade betwixt their shores to be                       

The unplumb'd, salt, estranging sea.                

________________________________________________________________________

Modernity (Wikipedia)

modernity tends to refer only to the social relations associated with the rise of capitalism. Modernity may also refer to tendencies in intellectual culture, particularly the movements intertwined with secularisation and post-industrial life, such as Marxism, existentialism, and the formal establishment of social science

Sociologically

Theorists such as Theodor Adorno and Zygmunt Bauman propose that modernity represents a departure from the central tenets of the Enlightenment and towards nefarious processes of alienation, such as commodity fetishism and the Holocaust (Adorno 1973; Bauman 1989). Contemporary critical theory presents the concept of "rationalization" in even more negative terms than those Weber originally defined. Processes of rationalization—as progress for the sake of progress—may in many cases have a negative and dehumanising effect on modern society.

Second Industrial Revolution (Wikipedia)

Technological Revolution, was a phase of the larger Industrial Revolution corresponding to the latter half of the 19th century until World War I----. It is considered to have begun with Bessemer steel in the 1860s and culminated in mass production and the production line.

___________________________________________________________________________

Either/or (Wikipedia)

Accepts passively that one's life is based entirely upon external factors Willing to take active control of one's life

Refined immediacy is characterized by planning how best to enjoy life aesthetically. The "theory" of social prudence given in Crop Rotation--- is an example of refined immediacy. Commitment is an important characteristic of the ethicist. Commitments are made by being an active participant in society, rather than a detached observer or outsider

Utöver referenser till C-uppsats använd gärna även något citat från Abt Vogler, som illustration av the Aesthetician. Shaw.

"Människans planet."

Havet. At One With Nature = at one with that danger, vilken inte är danger, utan Naturlig och livskvarhållande, inte alienerad. Sublimiteten och annan uppfattning om naturen i de romantiska utsagorna resultat av detta. The Split. Så det finns ett Verkligt innehåll i Filosofin.

One. With Nature. Ingen Fara finns. Bara liv. Bara överlevnad, och i det, som människa, Glädje, Immediate sådan.

Jag vill. Leva, men framförallt, Dö, nära Havet.

Psykiatrigrejen i relation till MuE. Se Moosbrugger etc. Samt YouTubeVideo. Focault.

"Lessing's Ditch" the inspiration for Kant's agnostic dualism.

________

…låter skiljas åt, och som annars är otillgängligt för varje åskådning, strålas genom konstens under tillbaka ur dess produkter”(System des transzendentalen Idealismus, 295). Denna struktur skapar en form av supplementär logik för förhållandet mellan konsten och filosofin, som skulle komma att känneteckna en lång tradition i det moderna konstfilosofin, fram till Adorno och Heidegger: konsten är redan i sanningen, men kan inte säga den; filosofin kan å sin sida säga den, men bara på grund av att den genom sin diskursiva form redan förlorat den, och det är just mot denna ”negativa” dialektik som Hegels analyser i Estetiken är riktad.

”Tudelning” (PoS)

(Entzweiung), skriver Hegel, ”är källan till behovet av filosofi, och såsom tidsålderns bildning är den gestaltens ofria sida” (2/20). Denna tudelning kommer till uttryck en separation mellan kropp och själ, natur och frihet, och alla besläktade filosofiska begreppspar, och i detta avseende spinner Hegel vidare på en karakteristisk av de ”moderna” i motsats till de ”antika”

JMF THE FALL. Eintzweiung

PoS s. 14, Negativ Frihet.

_____________

Trött på Adorno och hans korståg. Avundsjuka och bitterhet som resultat av egen brist på profundity? :-)

Datera Moderniteten till Descartes.

Mobilanteckningar 22/9

__________________________________________________________________________

Referera till Zsondi ang skillnaden mellan Meinung och Bedeutung

On Being and Becoming. I princip vad uppsatsens teoretiska aspekt berör. Cf. Whole of history of philosophy about these two concepts and their rel.<-- samt deras analoga dikotomier. Sub-obj, V-M etc

Sedan man upptäckte Livet måste man negera det. Från "Att vara sjuk är att vara levande".

Fråga Roland om vilken utgåva; skall ej textkritisk användas som regel, oavsett språk, Istället för orginalet, där denna är vetenskapligt tveksam. Eller ska den ändå hänvisas till primärt (se against epis) och citeras eller ersättas med citat från textkr översättning?

MuE:s Oavslutadhet viktig för uppsatsens systematisk-filosofiska poäng

FIXA WORD EDITING APP OCH SKRIVA UPPSATSEN PÅ MOBILEN! I nödfall utökad antecknare. Mysigare och mycket mer flytande skrivprocess

Meta-thought/Self-reflection the ultimate destruction for Man. Mission Impossible. Self-destructing. Filosofi ultimata omöjligheten men necessary i ökad intelligens.

Eller?? Delfiner? Human Planet. Waterworld against dystopia and apocalypse?

Alla försök att sätta teorin i praktik i f misslyckats; Marx. Blir alltid des. Än mer. Suspendera teori. DMVGMI, DMGVMI. HOWNTTCH. D ö N omöjl.

Leva som man lär abs. contradiction. Lära som lever?

Reifikation och fetischerande vad Adornos eget ”program” resulterar i. Han måste inse Behovet, det ofrånkomliga Behovet av att fixera, av Essens, Styrning etc

Statistics the Fraud. Gadamer. Osanna Hela genom fragmentarisk, omedierad och naivt antagande ”deduktioner”. 2 rätt av 6 ger full vinst.

How can a view be anything But one-sided, when each is expressed by one person? Att försöka encompass multipla, 'nyanserade' eller holistiska åsikter är för varje individ omöjligt. Att transcendera sin individualitet och subjektivitet i åsikter förrädiskt. Adorno. Kierkegaard insåg detta. Existentialism. Endast historia kan ev. dokumentera 'folks' åsikter, även om Habermas här har en poäng ang. även den svårigheten.

Relativism, subjektivism och skepticism rimligare än Adornos anspråk. Adorno räds dessa pga brist på egen individualitet. Adorno 'entangled' i 'society's' 'sanningar' som han jagar efter i högre grad än hans offer 'essentialisterna.' "The Whole is the Untruth", då? Hur ska detta dubbla budskap förstås?

The problem of choice i generationskontexten. Slutord. Linser. Choice. Sartre. Upplöst. Ostyrd. Behovet. Fri. Handikappad. Beslutsinkapabel. Neg frihet

'Vanligt vett'. Gadamer. Musil. Scorn. 'Möjligheter'

Dilthey som bra (dåligt) ex på humanioras hoppl sträv. Ang. egen övert. om omöjligheten att göra vetenskap av Människor. (Självkritik här dock). Hitta gammal text o cf Gadamer ToM.

Musil lika systemkritisk och ironiserande över sådant som Kierkegaard. Kvarstår influenserna från detsamma. Samt. misstolkning av Hegel. Visa exempel! från PoS. Dock viktig punkt MOT Adorno. Cf SjälvReflexioner om Society

Några 'popexempel' i avsnitt om VoM på filmer, Poughkeepsie Tapes, Shawshank Redemption samt Fringe (astrofysik) reality vs reality: 0-0

FÄNGELSET, SOM METAFOR, OFRÅNKOMLIGA i detta

Kierkegaards Religious Stage och Leap lika 'dumma' som the Absolute Spirit. Ang ironi är Kierkegaards 'bättre variant' en kopia av Hegels. Cf Adorno kritiserar existentialism för att hålla på med exakt det han själv håller på med.

All filosofisk kritik av annan filosofi tenderar att 'Fall on their own argument'? Cf. Peters kommentar också. Vad blir då kvar av kritik öht i slutändan? Endast negerande för sakens skull. Men gör man det treeeeeevligt som alla andra så är det en gullig lek o inge dumt o otrevligt o tråkigt..

Ulrich värderar TÄNKANDE på samma sätt som Heidegger! Jmf. MuE, 'skippa kapitlet...' Jmf. Identitet och Differens; Inwardness, existentialismen, Modernitetens koppling, Möjlighetssinnet mm.

Avsnitt tidigt i uppsatsen: "Vad är dialektik?"

Beskriva konceptet som det mer farsighted, i kontrast till naiv, statisk disbelief i dess potential att harmoniera motsatser; ex. i vanligt individuellt liv med, referera till Kris och Utv, för att visa på Becoming; successiv förhandling och utveckling av motsatser, genom ständig negering.

Detta bjuds som stöd för Ulrichs Passivitet, vilken han alltså aktivt påbjuder. Absolut idealist som söker efter verklig enhet. Nödvändigt att ngr ggr hänvisa till Mystic Union för att Påvisa Hegel osv; Gud är död, modernitet. Unity with Anders. The Other. (Cf. Lévinas)

Nietzsches sätt blir för Ulrich ohållbart. Insanity.

Vidare: ironins vikt för samtal om för/emot Hegel m.fl; biografisk forskning inte intressant. Även om upplysande i viss mån, om man vill Bevisa länkar. Men futile att göra detta.

__________________________________________________________________________

Eftersökt Kritik av Adorno.

Baudrillard, Lyotard och Habermas. Post-modernismens potential av denna kritik. OCH SARTRE och hans Kritik av Dialektiskt Förnuft. Läs.

Adorno Auktoritär och utopisk, och självmotsägande. Tendensen till just det sistnämnda blir ett slags dubbelironi som är värd att poängteras i allmän diskussion om filosofins hopplöshet. Jmf "...the time to realise it was missed."

___________________________________________________________________________

Man får ge Husserl en chans, eftersom han faktiskt har anspråk endast på en subjektiv eller idealistisk kännedom om Medvetandet. "Resten får vara hur det vill". Det är en Reduktiv och gentemot dialektiken snäv tankegång, men en tankegång som uttryckligen inte har pretentioner på att vara annat. När den däremot trasslar in sig i att vara en sträng vetenskap som SKA (hur tänkte han här?) ligga till grund för alla andra vetenskaper, då är den inte annat än befängd, och behöver definitivt kritiseras för naivitet in absurdum.

Jmf. "Tankeexperiment" i MuE

___________________________________________________________________________

Det är alltid det holistiska anspråket, de all-encompassing tankeföretagen som döms ut. Systemets impopularitet uppenbar här. Anspråk. Se tidigare. Men vad man ofta missar i utdömandet är vad som ändå, som del i systemet, kan extraheras från det och värderas i andra sammanhang. Ett förhastat förkastande av System saknar det kritiska elementet i tänkandet det gärna misstar sig för. Åtskilliga exempel härpå. Husserls systemlutning i relation till hans fullkomliga negligerande av Hegel.

__________________________________________________________________________

Svårigheterna i begreppet Metod.

Man bör inte (ständigt denna Förkasta) förkasta eller döma ut Metod som sådan. Däremot ska man kritisera begreppet utifrån förutsättningarna en viss Metod har vad gäller tillämpning på ett visst område. T.ex. kan förvisso en viss språklig metod hjälpa till att undvika fel, fel som utan tydliga regler annars skulle vara mer frekventa. Det är väl snarare övertron på begreppet som är problematisk. Å andra är absolut tvivel gällande/OM/angående metod på sätt och vis sympatiskt, men inte särskilt konstruktivt, för att inte tala om kontraproduktivt och näst intill handikappande.

__________________________________________________________________________Möjlighetssinnet enorm pregnanas. Outtömligt begrepp. T.ex. kan man spekulera att det växte till sig rejält iom moderniteten och dess förlovade land, som då istället handikappar och lämnar Ulrichar efter sig. Reason in the age of Science - Impossible.

___________________________________________________________________________

(Critique of 21th-century Reason.

Let's be clear. Let us not be scientific, detached, objective or ironic. Let 'us' instead be crystal clear. Every attempt that has been made of writing a philosophical treatise, of whatever kind - being that of the sober, agnostic and from the contemporary times releasing spirit of Kant, or its opposite, the self-indulging individualism of Kierkegaard, although in this polarization the agreement in the subjective mode of thinking is dogmatically spelled out - every such an attempt has, simply put, failed. 

It has failed in-so-much as the attempt has been one of Teaching the ignorant, the common, the ideologues and whatever you may call them, the Truth. Or, if that is something eagerly denied, the same attempt of enlightening the thinkers that are supposed, trhrough the spirit of the age, to know the Truth.

This text is an attempt to correct neither. And it too will, naturally, fail.

With utter acuity I say this, not because of the fact that people, from whatever field, are no longer interested in such a matter; the questions of being, of nothingness, of the other or even that of becoming, are either questions absorbed in ideologized meaning, i.e. one of utter indifference, or questions that are, even in their philosophically interpreted connotations, no longer relevant to the present era of Humanity.

I say it because, this being the state-of-affairs, the attempt to Change either is wholly a business of the Fool. To learn from one of the most neglected philospohers - the reason for this in current situation being apparent enough - it is a hopeless undertaking to distribute insight to people, who are not in any respect receptive to it. Husserl Bracketed the World for an important reason: the realization that People simply will not get it.

This is, for just this reason, why the title of this work has to indicate both the hopelesness of following in the suggested footsteps - this, of course wholly acknowledged, being an empty irony - and at the same time the necessary binding of oneself to the historical process of this thinking. In entitleing a work such as this 'Being and Becoming', 'Being and Unreason' or even 'Being and Nonsense', which indeed were titles considered, the chance for its being published is, as one may think, not great, for several reasons, of which the

Everyone has in one way or another said it, from Heraclitus to Neitzsche: it is a hopeless business writing about it. And yet all have done it. Obviously, the paradox of claiming th

issue to be one of hopelessness, and to still stubbornly put this in words, should not be missed by anyone unless he reads it with indifference, a case which would in itself be quite, so to speak, peculiar. Yet this is, to make use of the term Absolute, the one thing that would pass the criterion of something Absolute, something Necessary. Necessary flux.

Irony is no longer useful. The usurpation of things over people has become absolute. The discipline of philosophy has become as meaningless as the disciplin of statistics.

Yet Adorno, the great critical thinker of modernity, built just another system. To be authoritative in philosophy is a quality ....)

___________________________________________________________________________

1

Totality as an important concept and guidance to understand Möglichkeit und Verklichkeit. The original ideas of the essays still important. Totality in Adorno, in Heidegger, in Kierkegaard and in Hegel. Comparisons. For the conceptual analysis of it in regards to differences in existentialism and neo-Marxism, see JoA, p. 140 ff.

1

The realitionship between Hegel and Kierkegaard. See Hegel and Kierkegaard Reconsidered. Hegel and Kierkegaard, something, by the Finnish scholar. Bind these thoughts together with Bachelor thesis analysis.

1

Szondi, Genette and Brooks (Peter, Cleans). For the Litteraturwissenschaften relevance, or its IRrelevance for analysis of Der Mann. Hermeneutics/narrative. Att endast Konstatera, vilket dock är viktigt i sig, irrelevansen av dessa Estetiska Teorier för en sådan egenartad roman som MuE.

Gadamer. Viktig.Independentarticle. Metaphor. Truth. Enigma. Lakoff. ToM.

Habermaskritik av dessa idéer. Reconciliation.

Aristoteles VoM-uppfattning diskuteras av G i RithAoS, och omnämns i Ulysses. Modernitetsrelevansen.

___________________________________________________________________________

1

Alla dessa kortare anmärkningar kan göras till Noter på en gång, då de förmodligen kommer att bli sådana senare i Uppsatsen. På så vis får du både gjort en stor del av det riktiga jobbet, och får samtidigt större strukturell överblick i tidigt skede, som du då har tid att värdera och omvärdera innan disputation. Se avsnitt märkta med 1 för överväganden om dess lämplighet av not.

___________________________________________________________________________

Nur Einen Sommer gönnt, ihr Gewaltigen!

Und einen Herbst zu reifem Gesange mir,

  Daß williger mein Herz, vom süssen

     Spiele gesättiget, dann mir sterbe.

__________________________________________________________________________

__________

Swedenborg.

__________

Influens på Musil. Men senare delen.

Att behandla Mue i sin helhet måste göras i ett långt mer omfattande arbete än en magisteruppsats innebär.

Yet, dess Oavslutadhet tyder i sig själv på en icke-helhet, som måste anmärkas på. Möjligheterna hindrade dess fullbordan, för fullbordan är Vanishing och Untruth.

It will not be possible to treat the mystic in itself, with all the different aspects of and perspectives on it. Marriage of Heaven and Hell etc etc. It will, however, be necessary for the study to constantly return to it As What Must Be Taken Recourse To1 MR, at what inevitably must be the choice, if death is not. For the Man of Possibilities who can no longer stay behind the wall, in the ditch1 Lessing; for he who can no longer be content with the transcendental.

With Self-awareness (se hur ofta jag återkommer till detta som vital för så mycket, Heroes) blir det oundvikligt att att inte fråga sig vem som Gav en detta, detta allt, vem som ligger bakom. Det är Inevitable Logic att projicera en AvBild, en Gud, En Creator (Sproul, cosmological argument etc). Man måste bli styrd.

Det Måste för självmedvetandet Nödvändigtvis skapas ett Hinsides. Se Dante. Och Auerbach.1

The Whole. Tolkningsproblemet av vad det signifierar. Det handlar nog mycket om att det är ett Ogenomskinligt och inpenetrable Whole som är Untruth.

Das Eigentümliche bei Adorno ist, dass man nie recht weiß, was er eigentlich will. So geschieht es, dass die hohe Begabung und Denkkraft-Erfordernis in Schlauheit umschlägt, die so fein ziseliert ist wie eine Laubsägearbeit. Aber man kann durch sie sehen

___________________________________________________________________________

Gadamer and the Legacy of German Idealism [0-511-77043-X]

yr:2009 Kristin X.

__________________________________________________________________________

MwQ is indeed a novel, a Literary work. Yet treating a work such as this sicentifically, with literary theory, will not do the work justice. You cannot treat it the way you treat, say, a poem by Hölderlin or a play by Strindberg. It is so permeated with Ideas and thought in itself, that is, Explicitly, that you have to meet it on its own ground.

Using e.g the theories of Genette will not do, neither would those of literary theorists as Brooks; in fact Hegels aesthetics and its X will be misguiding, since what this novel is, is ideas, sometimes converging, sometimes diverging, but which, however, do have a commom denominator (kan inte skriva på engelska), they are all suggesting a detachement and irony. Treating with cultural, philosophical, historical means, will do it justice, with the suggested irony in mind, of course. It is a Critique, the fourth Critique, but the least straightforward one. This critique needs to be met with Critique itself. It is critizing precedent Critiques, so reviewing these will be of utmost importance. blbalbal. Kan inte skriva på engelska......

Det stämmer överens med Fryes femte fas av ironi -----------------

Fryes genomgång, även om den low-norm

ART'S relevance for MuE limited.Se ovan. Thus, Gadamer's line of thought needs here to be appropriated in means of its more general philosophical something something. BUT, Heremenutics is not simply a way to theorize about ART, it is much more than that, it is the ongoing dialectic and dialogue between bouth humans in ther samtidighet, and even more so in that historical dialogue som crucial to the understanding of Classics, and other works. Verkningshistorien.

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

/Kant - THE everlasting Critic./    >>Det är också högst sannolikt att det är hos Kant Musil ursprungligen hittade Idén om Verklighet och Möjlighet !                ===================================================

^

I

I

Kierkegaard störde sig på Hegel främst av den anledningen att han alltid hade reconciliation och harmony i åtanke, något som för Kierkegaards antingen-eller-tanke var anskrämligt (se abstrakt bild från tittande i spegeln och fastnande vid leverfläck i exakt mitt i pannan och efterföljande (nedanstående tankar)). Det var, se Långt ovan, Hegels optimism som var chockerande i Kants efterföljd (därav den stora potentialen till ironiserande över förstnämnda, som just Musil begagnar, i vilken just en relation mellan Musil och Kierkegaard blir högst aktuell). Kant bör därför, som Watts hävdar, vara en mer sannolik erkänd influens på Kierkegaard än Hegel, även om den sistnämnda icke desto mindre utövade ett större INFLYTANDE på honom, ehuru detta inflytande till mestadels bestod i att refusera sistnämnda. Detta till trots, har scholars ägnat arbete åt att omvärdera ett alltför förhastat sätt att se på detta. "Reconsidering Hegel and Kierkegaard" etc.

_______________________________________________________________________

Om Gud höll i sin högra hand all sanning och i sin vänstra endast den aldrig slumrande driften att söka sanningen, om också med tillägg att alltid och evigt ta miste, och sa till mig: välj! så grep jag med ödmjukhet hans vänstra hand och sa: Fader, giv! Den rena sanningen är ju dock för dig allena.                 

— Lessings utsago

Verklighetsmänniskans och Möjlighetsmänniskans åtskillnad!!!!

Seek Love not Have Love. Becoming against Being. (although Heidegger interprets beING AS Becoming.) Etc Etc

___________________________________________________________________________

>>Den som släktforskar tillräckligt länge hittar till stjärnorna>>

___________________________________________________________________________

Viktigt att framhålla motargument vad gäller MuEs litteraritet. Det finns arketyper, det gör det. Och det finns (anti)hjältens resa etc. Men detta ETT ANNAT PERSP än det jag har.

Genettes Narrative Discourse, Wellek, Anförandet för omlämpligt. Index. Författare. DO.

Ange kort dina ståndpunkter ang fil behandl av litt ver och anför flera punkter där lämpligheten häri vida utväger olämpligheten. Vi behandlar inte ting-i-sig utan dokumenterade och speglade omständigheter i kultur och mänsklighet, ehuru Poesi bör ses med vissa förbehåll här. Se McGann. Art.

Är MuE Art? Nej den är Kritik invävd i (ett skirare väv av) ironi, dvs i Detachment. Art är inte Detached, den är Attached och immediate. Kritik vansklig. För Art is perhaps detached today, Only. That is Art today, and so we must find the mechanism behind the work, with Philosophy. Idag är talar inte någon om form längre säger Musil i Nachlass, menar han att dettta är bra eller dåligt?

'Dialectical criticism today' 5/11 i Utopian Optics.

Hegel mfl M i förhållande till Kant V. Men Tänkt V hos Kant, ej Naivt. Kants insikter långt större än du förstått. Vägg säger allt, allt. Fängelset, förstår ej andra bara själv.

PSYKSOFI. abstr bild av samtal med någon.  G gör en H

Kierkegaard försöker lämna intellektuell reflektion i alla dess former och återvända till immediacy, vilket förstås är blott en Romantisk dröm. Immediacy. Cf. Kants estetik ang Disinterestedness. Koppla till Fenomenologi

Philosophy needs Art more than Art needs philosophy. Cf  Cr. of Adorno. and Introduction in Essay. Literature, however, proper such, needs philosophy. Musil

Essay is about Being (V) and Becoming (M). Since Being is wholly usurped by our Machines and our Masses, orig. our slaves (nature fights back), there is in the modern age only Becomimg, only fragments, No Qualitites.

__________________________________________________________________________

Abstrakt bild blir ord! Ang. Ute/Inne: för The Onlooker är Triaden/Enheten/Harmonin Solid och förMedlad, men oMedelbar. Men för Deltagaren eller för Personen vars motsatser det gäller, är detta omöjligt. Harmony Approprieras av den dialektiskt lagda. Person Hel för den Andre, men delad för denne Person själv. Han är För Sig själv Subjekt, enbart (Nja? Är man inte omdelbar och hel också iom detta, på detta sätt?). För den Andre Objekt, enbart. The Wall/Subjekt-Objekt, Innanför/Utanför HOWNTTCH-----------------------

___________________________________________________________________________

Det finns sannerligen bra EXEMPEL på människor som inte råkat ut för 2000-talet, Peter. Därav kan man dra den slutsats att det faktiskt är ett existensberättigat fenomen. Diagnosen är legitim. Jösses.

___________________________________________________________________________

Det är OMSTÄNDIGHETERNA kring dagens konst som skapar auralösheten, inte musiken I SIG.

Kierkegaard hatar Hegel så mycket för att han ÄLSKAR honom, han är helt och hållet hans lärling och följer honom till punkt och pricka, därav hela den starka refuseringen. Nietzsche, som kontrast, bryr sig inte anmärkningsvärt om honom alls, därav hans likgiltighet gentemot honom; han insåg den dialektiska tankegången och höll på många sätt med om den.

Bild från cafét på SU, skälla ut dem, skulle bli hallaballo pga ATT MAN MÅSTE VARA TREVLIG PGA EN ENORM FIXERAD NORM SOM ALLA FÖLJER I LÅNGT STÖRRE GRAD ÄN DE FÖLJER JURIDISKA LAGAR, oavsett om de vill eller inte.

Hegel och E-boken, ang. att han aldrig nämns. Peka ut fel hos forskare, UNDVIK SAMMA MISSTAG SJÄLV ANG DISKUSSION OM OVANSTÅENDE K-N-H.

__________________________________________________________________________

Less is More bra EXEMPELuttryck på svårfångade sanningar LäeI

---

[1] Nu är detta på sätt och vis paradoxalt, iom rasism etc etc, Self. Men ett annat sätt att se på detta problem för mig själv är just något jag återkommer till: just Samhällets misstag och skuld vad gäller detta. Se VA?! Är du rasist?! m.m. Samhällsbegreppen och  -analyserna gynnar grupperingar, och, tvärtemot vad liberalism och dylika ger sken av, försvinner individen i varje samhällsstruktur. Delvis pga att det som görs med samhället görs av POLITIKER, som GÖR och inte VET, medan, om nu Adorno har rätt åtminstone rent Möjlighetsmässigt, de som VET och analyserar gör det till ingen annan nytta än att skapa cynism och pessimism i världen. Existentialismen gör det INTE, eftersom de är utan illusioner. Det är besvikelserna som gör det värre. (Nu är problemet här: ökar alienation med ökad problematisering av Samhällsbegreppet och Sociologiska analyser, och är hela Individualiteten och Alieneringsbegreppet likartade, fruktlösa aktiviteter?) Svar: ja. Människan i Consciousness har alltid varit alienerad. Cf. Kierkegaard. Hos en icke-tänkande människa är detta mindre verksamt, och hans arbete håller sådana uppfattningar än mer i schack, e.g. naturvetare. Adorno. Vad vill han? Vad trodde han kunna uppnå? Hans naivitet och utopism, hans optimism, kan inte annat än råka ut för samma fiasko som Marx, och här, här visste Kierkegaard bättre. Det gjorde han överallt. ADORNO HADE FÖRAKTAT ULRICH. (se jmf med Kierkegaard ovan.) Men då kanske Adorno borde ha blivit politiker istället. Konsekvens måste ske inte bara i teori, utan i levd filosofi.

[2] Nu är dock allt detta, inkl. n. 1, en uppenbar argumentationsmässig fara, som du ser. Mycket, troligen, pga Teori-Praktik-problemet; när möjligheterna tänks som möjliga verkligheter råkar du in i trubbel, eftersom du är just en teoretiker, som tänker, och inte en politiker, som gör. Se aforism ovan.

Filosofiska smulor I

Fragment

Allegori; mönster för mänskligt tänk; samma form men olika färger; mönstret går ut på ekvivalenser i tänkandet

On Enter The Void

eternal return
kärlek enbart som idé,



Virilio ----- Det som INTE är snarare än det som ÄR
Skapande begåvning

inget sinne bra för båda ideologier, därför driver musil med bägge
Möjlighetssinnade mer benägna att bli ideologifria
Musil är bådadera, och uppnår kanske just därför inte enhet.
"Mordeniteten föds i romanen" Modern, postmodern - maskiner.

Matrix - möjlighetssinnet och verklighetssinnet
"Romanen rör sig mellan poler"


Teoretikerna under 1900-talets första hälft var naiva även de.
Men trots detta kunde Adorno se förbi objective realism:

Adornos plea for mediation. Se kritk av Benjamin och början på kritiken av Lukács. Om romanen som upprätthållandet av motsatserna (jmf. vad helheten ska ses som ontologiskt)




Högst lösa tankar.

För redan i det faktum att man tänker att man tänker, dvs självmedvetenhet, uppstår självmotsägelserna, tautologierna, ironierna etc (m.m), och även i ytterligare undernivåer - Detta i ett fenomenologiskt perspektiv får implikationerna: ja, vad? -sökandet efter enhet och absolut medvet(ande) är... ja, vad? -- Eftersom allting ständigt är i Rörelse, inte tid, så kan enheten inte hittas, eftersom en totalitet är något "fast". Allt rör sig och förändras, Heraclitus, så även historien, eftersom historien bara finns i våra medvetanden. Se Hegel i hawkes. Därför kan enhet bara vara en illusion. Men såklart. Allt skapas ju i våra minds. Det gäller därför att BEHÅLLA illusionerna, som gud etc! Se Kant. Enda sättet för enhet, som musil som existentiell modern människa därför misslyckas med. Det krävs alltså en optimism för en illusion, inte nödvändigtvis en naiv, dum inställning. Illusion som titel? Förlorade? Desire. Kan inte bli tillfredsställd. Nej, inte om man envisas med att söka det utanför, som ju uppenbarligen t.o.m Lukács, nja, framförallt han, gör. Men talar han bara om roman som objekt?
Men felet i sökandet utanför är just resultatet av alienation, reifikation av sin egen tanke på världen, som sker just vid ett självmedvetandets födsel (vilken skedde med språkets födsel); för innan dess var ju allt ett, det ett som efteråt tudelades i subjekt och objekt och som därför försöker återgå till samma
ursprungliga ett, som hegel vill, men det går ju inte. Problemet med språk som objektifierat. Se Barthes,mer se Heidegger och annan metametaspråkteori --- Analogin Barn/förhistorisk människa. Att syssla med medvetandet som objekt för sig själv är ju egentligen ett hopplöst, förstås, projekt. Verktyget är till för att make sense of vår värld, inte av medvetandet i sig självt. Men det visste vi väl redan, va...



Husserl-Heidegger-Gadamer-Adorno

Att diakektiken klarar sig undan att underminera sig själv beror kanske till stor del på dess undvikande av självanspråk, vilket är tydligt i att, sedan Hegel och Marx, ingen har skrivit ett stort verk som hyllar den som vetenskap som sådan (jmf Husserl och fenomenologins 'projekt'. Det är en kritik, som alltid har en referent att kritisera. Se Adorno och hans kritik av dialektik. Husserl tycks ju rentutav vid första anblick föra en avhistoriserande och reduktiv argumentation. Han säger väl det visserligen själv, i sin inriktning på för-sig-själv-kobceptet, men det ger honom ingalunda någon större rätt. Att han frånkänner sitt arv på ett sådant uppenbart men dolt sätt är spiken i kistan för hans låga trovärdighet; han kunde åtminstone försöka refusera Hegel.

Användingen av Husserl i uppsatsen får begränsas till den blotta vetenskapliga relevansen att nämna honom i relation till "fenomenologi", men att häri utveckla just min egen ståndpunkt och visa på Husserls olämplighet; å andra sidan kanske det visar sig vara lämpligt, med tanke på objektet och de författarimplicita åsikterna om positivismens lugn?



Kort om "Kärlek"

När man alienerar något romanticerar man det (man kan det, iaf)
Man kommodifierar det, vilket är samma sak, och vilket Hakwes och Marx är på det klara med.
Däför att man inte inser att det kommer från och tillhör en själv. Se ursprung


[Hur ska marxister någonsin förstå proletariatet, det undrar jag?] Ang. förstå utifrån förståelsen självt.

Konsekvently, hur ska jag själv nånsin förstå annat än medvetandeanalysen själv, särskilt människor. Psykologer är trygga i sin uppfattning om att det just är vad de gör, så ideologier har definitivt något positivt över sig, vad gälerr IIB-aspekten och trygghet. ---Metanarrativen - ditt eget förhållningssätt är ju en nivå av ideologi även den, vilket är anledningen till att du ändå kan "luta dig" mot den, ett slags trygghet. Behovet efter metanarrativ och ideologier kan aldrig undandras. Men heller aldrig uppfyllas för analytiskt lagda människor. Men om man, som jag, inte kan hantera denna värld (existentialism), eftersom de immanenta s.a.s känslorna och naturliga förnimmelserna blir till stora lidande tillstånd av vanmakt och otrivsel - då är dessa metasysselsättningar oerhört effektiva som distaktioner, då de uppehåller just medvetandet med torra analyser, tömda på just mänskliga ("naturliga") förnimmelser och social aktivitet.
Ett - Vaccin, som är ett gift. Att det ena är det andra och vice versa tycks bestå som en subjektiv  - universal sanning -  som vanligt föregriper formuleringen sig själv.


Alienationens utvecklingshistoria gjorde väl ett stort LEAP under moderniteten, iom tekniken som det absolut alienerade. Andra halvan av 1800-talet, Marxs tänkandes uppkomst förståelig.

(89 - motsäger sig Hegel - irrelevant då det är Musil som gör det. Dessutom handlar Hegels filosofi om hur man tolkar den1 1många tolkningar kan göras. det är kärnan och grundidén, inte vad Hegel specificerade.
Se också Googleboken där detta tas upp; det tas upp av ett bra skäl, för att endast poängtera att Musil själv ställde sig emot Hegel själv. DESSUTOM ÄR DET SYMTOMATISKT OCH SJÄLVKLART ATT MODERNISMENS/MODERNITETENS TÄNKARE SER TILLBAKA PÅ HEGELS OPTIMISTISKA FILOSOFI MED NÄST INTILL AVSMAK PGA DESS I VISS MÅN NAIVA UTFORMNING, VILKEN DOCK BARA VAR ETT RESULTAT AV ANNAN TID. Tvärt emot detta var moderniteten en tid där ingenting överhuvudtaget längre fanns att luta sig mot, minst av allt en absolut ande världen ska sträva mot; det enda att luta sig mot var väl i så fall vetenskap, vilket var en katastrof. Titta dock närmare på nyanserna angående påstådda antinoma epoker... Om det nu ska vara nödvändigt att ge en förklaring till varför Musil var antiHegelian.
----Ja, alltså, allt ovanstående är egentligen överflödigt, då det inte är Hegel som ska få ta plats, utan hans efterföljare som inte längre har några ILLUSIONER om någon sanning etc etc.---
Dessutom, se nedan om möjligheter, kanske det handlar mer i mitt arbete om en existentialistisk tankegång, långt mer än någon hegeliansk-mystisk eller politisk-marxistisk; detta implicerar dessutom att dialektik inte är låst till olika åskådningssätt som dessa, utan är mer, som jag kanske ska försöka hävda, basalt mänskligt tänk. Men i dess mer elaborerande utformning blir den desto mer intressant och får implikationer, se ebok, som ändå för tankarna tillbaka till hegel. Människans strävan efter Sanning, Gud, Enhet, Harmoni etc etc. Same shit different names. Detta bör väl rimligtvis också vara skälet till att så många gladeligen påminner om arvet från Hegel. Nyckelord: ILLUSIONER. Förlorade sådana. På Hegels tid fanns dem. Se Werther. Moderniteten är bara ett, stort, Norrland.
---angående att se en epok i dess helhet, svårigheten i detta, påpeka detta i arbetet (Jmf. modernitetens kris med kris i romantik på samma sätt); svårt att urskilja helheterna ändå.
Hoppsan, kommer detta leda till ett slutgiltigt förkastande av Hegelianism?
Lägg kanske väldigt stor tonvikt i det teoretiska atbetet vid McGann och Hawkes, som båda på ett utmärkt sätt visar på svårigheterna. Svårigheterna, som återspeglas hos Musil.

Döden är den enda föreningen av och i och med allt, the absolute. Där RESOLVES motsatserna, inte UNITES, som i Dantes Paradis. Ty livet är en enda lång strid, ett enda motsatsförhållande, en enda antagonism etc etc, ett enda långt självmord. - Hur ser Musil på Döden? Schopenhauers lösning, Art, är ju uppenbarligen vad Musil anammat. Metalitteratur på sätt och vis, eller metakonst.
Lyfta fram egen hållning? Falskt medvetande och sanning kan uppstå endast då man ser ALLT, ja, alltså totaliteten av the multitude of opposites, utan att sluta sig till någon; är att sluta sig till detta hållningssätt en motsägelse? Nej, JAG TROR INTE DET. Ty iom att, inte hävda att ingen sanning finns, utan att AVSTÅ från att hävda att något är sannare än det andra ...

--------I SLUTÄNDAN! SÅ ÄR HEGELS FILOSFI EN IDEALISM, HENCE THE NAME, MEDAN ANDRA ÄR EN MATERIALISM, och uppenbarligen och givetvis är ingen att föredra, sättet att se dem BÅDA är det dock, medan trots allt den förstnämnda åtminstone lockar till mer intellektuell verksamhet!

Bör angående tonvikten vid idealism Kant behandlas för historiska syften, och för att titta på "the-thing-in-itself"?




_____________MIN främsta, slutgiltiga, resulterande och rimliga hållning är självreflexivitet, en självreflexivitet som tänjer på gränserna för hur självmedveten man kan bli; på det här sättet kan man uppnå en ren "sanning", en som är genomsyrad av reflexion och kritik______________-I FILOSOFERANDE, JA. Men det är ju bara "en verklighet', och framförallt har detta, fastän i detta poängterande konsekvent, en baksida, vilken är ett försvårat "omedelbart", socialt liv._______________________________evolved consciousness________Signerat Hegel ändå. Ty en rimlig tolkning av detta "Absolute spirit" och "Absolute consciousness" är att dessa helt enkelt är Hegels sätt att beskriva den stora, SUBLIMA eller vad man nu vill kalla den för namn, KÄNSLA, som uppstår vid hög självreflexivitet och insikt och medvetande; augustinus hävdar ang detta att ju mer untellektuell desto mer förstår man guds ord, SÅ UR DENNA aspekt behöver inte intelligens alls vara av ondo, utan tvärtom, om man som Hegel arbetar med sitt självmedvetande och sin logik på sådant vis så uppstår faktiskt, om inte absolut, nästan absolut Spirit. Härav det mångtydiga namnet Geist: det betecknar en svårbeskriven känsla. Så upptäcks Gud. 
Så, ja, Jag är Hegelian. Skriva dikt om detta?
----eternal return instead of Telos ------ en Tolkning av PoS;


I arbetet, ta även med det implicita i livets filosofi, nämligen det om livets ironi; för svårighet att som vanligt för mig själv hitta bra konkreta exempel, se tillstånd vid skrivande stund: arbetar som galning när jättesjuk och vice versa. (även om nu detta är MIN ironi)* ((*Man kan LÄRA sig sanning))


Verklighet och möjlighet - verklighetsTILLSTÅND och möjlighetsTILLSTÅND, det tidigarenämnda i skrivande stund då filosoferandet tycks vara hämmat, kanske av tillfrisknande. - Eller, vaknar sent, förslöar en (MÄRK VÄL, inte bara intellektuell slagkraftighet och energi nattetid, utan vid tidig uppgång likaså, även datorsittandet; the idleness .

-Klargörande angående "representation" - se Hawkes

Ett tolkande av Hegels Geist kan komma att bli nödvändigt, men framförallt givande för arbetet.
Den vidriga verkligheten, modernitetens verklighet - Dess räddning Art (Schopenhauer, Ulrichs tankar om litteratur m.m)

Motivation: din examen må vara föga betydelsefull för samtidens sjukdomar, men sett till (Leibniz biografi m.m) är den FÖR DIG, OCH I SIG SJÄLVT (hoppsan!) högst värdefull och full av betydelse.

Inspelaren som alieneringsinstrument bland många andra, för att inte nämna språket i dess successivt ökade former av alienation.

--Möjligheter -- failure to find a unite for his own life, ja, men unity är inte något man själv kan uppnå eller se själv.
92 -reduce to either poles och två typer av människor.
Freud, rewriting Eros för unity- 93 Bakom lustprincipen, beställa?
97 - sanning, dvs representation av olika tankar om kunskap och verklighet är en multitud. Modernitet.


Inte arbete om hela sviten, för stort; idéerna och vad de innehåller och betyder för texten och historien den skrevs i etc. Och framförallt om modernitetens tillstånd; det moderna tillståndet.
För övrigt, tänk så ofta som möjligt under arbetet bort dig själv, skapa stor distans och läs ofta igenom med självreflexion, men låt inte detta skapa omskrivningar, och glöm ändå inte Gadamers doktriner; du måste ändå implicit finnas med.
Och UTGÅ inte från Hegel, utan låt honom endast figurera då och då som viktigt punkt, annars finns risken att du propagerar för mycket för just hans idéer. Romanen finner ändå stöd i alla teoretikerna på olika sätt.



"'Verklighetens' problem"
angående möjligheter och verkligheter


Jagets problem


Ett försök till självkritik (i efterkänningar av sedvanlig intoxikering) 

Borde jag syssla med musik istället, som jag förstår, och bemästrar, istället för teorier och icke konstnärliga saker?

"De nöjer sig med det de får veta" - betungande funderingar ang vetenskap och filosofi, orsakad av ett "misstag" i diskussion om röda ögon. Barnets ständiga ifrågasättande och det ständiga negerandet, som jag inte kommer ifrån, gör att jag lika ofta beter mig trögtänkt och dumt som jag beskyller andra för att göra. Kanske kan man ha kunskap om det mesta, så länge man litar på att det är så, och det, än en gång, gör om inte annat livet lättare och gladare och POSITIVARE. Många misstag begås i försöket att leva det misstagsfria dialektiska livet, eftersom det att INTE NÖJA SIG med vetenskapens SVAR o. dyl. ständigt riskerar självmotsägelser och "ologiska" resonemang. Att ifrågasättande är en oerhört farlig verksamhet på alla sätt och vis, men att leva on the edge är ju vad jag inte kan sluta med. Som en analogi till den galna discoveryäventyraren, fast mentalt.

Överlag är min otrevlighet ett stort problem; mitt förhävande och min tendens att vara förmer.
Att ständigt negera allt common och fastställt, för att inte lämpa över ansvaret på vetenskapen o. dyl., utan viljan att ta ansvaret själv, att behålla jaget intakt. Se [Heidegger] och Mannet.
Du vill att sanningar ska vara mer problematiska och enigmatiska än de som
vetenskaper erbjuder, vill transcendera common sense etc. Jmf Metaphor.

Din stora brist i att alltid hävda att du har rätt; utöver att det är kränkande och provocerande, och obstinat, så går det stick i stäv med din "sanning" om att det inte finns några sanningar eller några rätt eller några fel, att allt bara är godtyckligt och flytande. Du måste göra dig själv en tjänst och jobba på det här
Åtminstone ska "Du inte befatta dig med vetenskap" eftersom du inget av det förstår.

Inte ta sitt arbete på alltför stort allvar eftersom ett högt anspråk på sanningen cancelar sanningen.  MuE
Vår 2011


Vänner går ihop just pga den sanna filosofin: neutrality; ingen part ideologiseras mellan vänner; helhetem, eventhough illusory, fulländas i Mind. När dock detsamma skall ske mellan man och kvinna -------


Den centrala signifikansen av Tid; tid styr allt. Distans för sanning - se samtal med X och även andraläsningen Hermeneutisk Erfarenhet, i vilket detta sagda förstås får även sin uppenbarade överbetydelse, eller metabetydelse, eftersom den andra läsningen av hur distans skapar ökad sanning, mening och förståelse förverkligade i praktiken det själva innehåll som teorin erbjöd. Time, distance.
T.ex händer med varje ny kvinna samma sak, nämligen att attraktion till och/eller värdering av respektive




Kvinnan kan tänka mer "förnuftigt" gällande just relationer som utspelar sig utifrån dess motpol, känsla. Detta - ironiskt nog, som det av mannen reifierade förkroppsliagandet och polen för känsla gentemot förnuft - för att hon är fri från just det oförnuftiga BEGÄRET; den för mannen överordnade sexuella driften, och kan därför klarare se när umgänge med en aktuell partner inte för henne är givande umgängesmässigt, i det att hon inte ser något omedierat fysiskt behov. Av detta följer att mannen från detta perspektiv sannerligen är det svaga könet, och just därför 'har' de egenskaper han är känd för (storhet, styrka etc.), eftersom han nödvändigtvis som konsekvens måste agera dem som kompensation för bristen av andligt interkönsligt samspel. Av detta följer ytterligare att kvinnan borde bli påmind om detta, och anta den roll hon rättmätigt bör spela, utan ansträngning, istället för att MED ansträngning försöka bli som den låtsade mannen, särskilt som det dessutom är ett dialektiskt brott av faslig art.


Det abstrakta ligger i just "self-evident" terms and "concepts" som Det Goda, Det sanna, Något Bra etc. Det är dessa som är abstrakta och inte Hegelsk filosofi, eftersom de tidigare pekar på något som inte finns och antar dessa tomma referenter. Det konkreta ligger således i förklaringar och elaboreringar och avideologiseranden och avmytiseranden av dessa tomma "begrepp", då det visar den faktiska bakomliggande naturen i tänkandet av dessa och icke-tänkandet av dem. Därför är naturligtvis 'abstrakt/konkret'-dikotomin bara ännu ett exempel på LÄEI, i det att det uppvisar falskt medvetande som det praktiskt fungerar.
Det här gör det förstås också uppenbart varför sådana som X högt beklagar sig över de "tomma" och "abstrakta" orden med vilka man ska försöka göra sådant fä uppmärksamma på ett själv som tänker sig självt.

Frågan lyder: Varför är amerikanerna så dumma?
Svaret är: För att de har uppnått höjden av självalienation av Self i commodified and fetischized form kallad kapitalism; de har så till den milda grad nått fram till ett Själv som Glömt sig själv, att det är irreparabelt. Falskt medvetande har här övergått i absolut ignorance och dumhet, som fixerat, och tänkande överhuvudtaget (dvs inte bara self-consciousness, utan t.o.m consciousness) har ersatts av styrande över dem av främmande och självständiga objekt i formen av teknik och andra varor, som faktiskt också på grund av denna vulgära mänskliga aktivitet åstadkommit objekten som reellt självständiga med riktig utövande makt. - Ett djur, säg en gepard, framstår som, och kanske faktiskt ä r, i högre grad medvetet i jämförelse.


Ricoer:  Förklaring och förståelse kan analogiseras med det förstnämnda som förklaring av Logiken i texten, och det sistnämnda som förståelse av betydelsen denna logik ger upphov till. Logik och betydelse, Förklaring och förståelse är analoga. Form och innehåll, där dessa ingår ett kausalt förhållande, i vilken den resulterade helheten, enheten, är texten; objektet, men som behöver bli medierat mellan sig själv och subjektet. Jmf s. 63
Vikten av Mediation - se s. 55
Probmet "Psykologiserande" som också återfinns hos Husserl - varför ger de denna term en så negativ konnotation, för att inte säga innebörd? Är det för vetenskaplifieringen? Vad säger Gadamer om psykologisering?
Egen analys resulterar att termen är negativ inasmuch att texten själv glöms bort, och psykologiserande ses som reducerande projicering. I övrigt måste psykologiserande erkännas som något självklart när i tolkningar. Det lustiga är att en viss hermeneutik ser termen som hindrande av objektivitet, medan psykologer själva ser psykologiserande som något som metod just ökar deras egen förmenta och naiva "vetenskap". --------- Men just därför det tidigarenämnda; allt som smittats av "vetenskap" ska med nödvändighet kritiseras.

To SENSE the truth, to TOUCH it (even if just for a short moment); to be close to truth IS truth. To embrace it is NOT. Se Szondi, och se särskilt Desire med anknytning till detta.

Lockelsen till metanarrativ måste ALLTID förhindras, av en själv som självreflexiv. Jmf hur du själv gärna tenderar att hitta de "rätta" sådana, men hur du alltid skapar nya.

To ALWAYS bear in mind LANGUAGE and its significance when philosophizing.



SUMMA SUMMARUM: SELF-CONSCIOUSNESS IS A PRISON
Ett fängelse det är omöjligt, hur många filosofiska tankar man än ägnar det hela, inklusive Dialektiken, att ta sig ur, så länge man tänker det hela i sig självt. Där har hela självreflexiviteten sin yttersta dom, och sin yttersta allt i allt. I slutändan måste väl ändå tanken riktas mot något externt UTAN reflexivitet? Ja, men människans hemska öde är just att de inte förmår just det. Ignorance is bliss.

Att poängtera även dialektikens icke-sanning, men att fördenskull med hänvisning till Nietzsche inte bli nihilist

Den externa världens problem, eller, snarare, problemet med den externa världen. Hegels fulländade consciousness kan, och lär väl oftast bli, en fulländad inwardness. Balansen mellan Spirit och yttervärlden svåruppnåelig, to say the least; tänkandets sak undandrar ju sig yttervärlden, den gör den till en sak för tänkandet, och alienerar den mer än den redan är; the problem is Thought, or, rather, reflection. Existentialism och modernitet. Psykologi, Sociologi. Se ovan.


Det ytterst nya fenomenet Chatt: extremt för människans tänkande onaturlig form av kommunikation; en dialog som liknar en roman, men där reflexion och konsekvens och koherrens saknas. Talet är dess naturliga syster, där ingen har tid att ifrågasätta dialogen, varför den löper fritt och har den framgmentariska natur den har. Men där är det OK. I Chatten blir för den genomreflekterande mannen denna form av kommunikation motbjudande och panisk. Kontrollen går totalt förlorad, det är på något sätt något slags äcklig spontan pseudolitteratur.


Vad skulle Freud säga om Hegel? Ang. absolut medvetande. .... Ens omedvetna kommer alltid vara en ofrånkomlig dialektisk nödvändighet.


Redan som liten skydde jag gemenheten.

Angående Nietzschecitatet och associerande naiv tro på könslig enhet, så får man kanske verkligen tänka till en extra gång på den antagna kritiken Musil för mot enhetsidén.


Kvinnan är på alla sätt och vis det mer rationella könet, eftersom hon inte är impaired with the sexual need. Hela anledningen till en lång självhistoria av hat mot kvinnan grundar sig i det omedvetnas vetskap om denna sanning, vilket logiskt leder till en hatisk avundsjuka som misskänner sig själv som sådan och som istället ser sig själv som odialektisk motsägelsefull hävdelse.


Blåpung som det biologiska och grundläggande beviset för mäns överordnade sexuella begär som saknas hos kvinnan.


Anders Olsson om Dekonstruktion.

Derridas väsentlighet ligger i hans insisterande på språkets relevans för allt tänk, i vilket allt Hegelskt förutom teloset finns inbegripet. - Nej? Hegel glömde språk men inte tid? - Men även tid, som Hegel ändå inbegrep, har lika stor relevans. Ja. ...för detsamma. Tid och rum - uttryckt i språk; allts föränring och rörelse, i differenser, motsatser, UTAN syftet eller meningen, associerar till postmodernismen och -strukturalismen. Träffande men tragisk insikt, angående språkets fängelse. Jakten på mening, som Kant erkände men inte ville ta del i och som Hegel erkände och tog del i och också fann sitt quarry - denna jakt är hos deras efterföljare försummad. Modernitetens Wasteland. Således begick jag samma misstag som Olsson menar att de flesta misstolkare av Derrida gjorde, nämligen det att förväxla Dekonstruktion med Destruktion.

I kritik av Husserl, ta med Derrida likaväl som Adorno.





Free to be governed and governed to be free " "
Sikta på en slags fusion med det biografiska perspektivet, även om det bara ska aid i förklaringar/förståelse, eftersom det biografiska/historiska perspektivets negligens riskerar att leda till reduceranden och farliga förbiseenden i en helhet -- eller??

Att ÄNDÅ utgå från Hegel och PdG, då att använda den som en primärkälla ökar individualiteten och intresset i ditt arbete för forskarsamhället och överlag - annars riskerar du hamna i en banal upprepning av den tidigare Musil"explikationen".


Ditt närmande vetenskap - se bibliografi vs. tidigare mysticism och egenhet. Därvid också Hegels vetenskaplifiering av tidigare skrifter, både filosofiska och litterära med sådana övertoner. I hans fall fick han dock ironiskt nog som resultat tillgripa vad han själv kritiserade. Men ang. The Absolute X bör man som sagt göra en hermeneutisk insats för att visa på hur detta Absoluta möjligtvis (!) inte behöver vara en mystisk idé, utan kanske en vetenskaplig nödvändighet, sett ur dess egen tidsanda men också från andra håll; det teleologiskt nödvändiga. (!!! - Se nedan) Hegels Positive Dialectics - Adornos Negative Dialectics: två tidsandor gör sig hörda.




Verklighetssinnet och möjlighetssinnet återkommande i hela (första delen av) romanen. Denna dikotomi kan förklara mycket, varför det vore en utmärkt ansats till arbetet. Möjlighetssinnet är det som krävs för en tänkt enhet överhuvudtaget, och ändå är inställningen till en sådan alltjämt ambivalent, för både Ulrich och Musil. Utvecklingen mot något helt och bättre uppenbarligen något som förkastas i romanen; enhet bör därför behandlas som, om möjlig, endast konstruerad i tanken, en Möjlighet till enhet. Men ens som sådan får den ofta ge vika som det förefaller. Idealism så som den läggs fram i ett system hos Hegel motsäger sig all form av insikt i det moderna i romanen. Som tidigare observerats, så går det helt enkelt mot tidsandan. Ett möjlighetssinne som vill söka till ett absolut mål, som Hegels, är därför en motsägelse för möjlighetssinnets natur i romanen. (Dock inte alls, eg, bara tidsrelaterat, då behovet av myt alltid funnits, se nyförvärvad insikt.)
Således, behandla V o M med vikt för diskussionen.


Nuets problem hör ihop med verklighetssinnet och möjlighetssinnet.
Allmän observation är att romanen tycks nyktra till mot slutet. Parallellaktionen och dess verklighetsmänniskor har ett visst inflytande på Ulrich, som han motvilligt erfar.


Gadamer.

Om konstverkets allmänt enigmatiska stämpel, och om unity som återkommande däri, även trascendentalism; av intresse för idén om konst[verket] som just det som möjliggör unity av möjlighet och verklighet, konst och vetenskap, idéer och förverkliganden, Erfarenhet, Upplevelse (Erlebnis, Erfahrung)/Idé, Koncept - det sistnämnda här sett som enheten Liv el. dyl. vilken bildar sin motpol förverkligande - etc. (Snurriga enhetsled)
Symbol ska ta udden av systematiserandet och schematiserandet, eller rättare sagt, omvänt, dessa aktiviteter ska inte rå på Symbolens enigma. I detta avseende var Kant förvånansvärt ödmjuk och spiritualistisk, och Hegels "korrigerande" av honom bör ses i nytt ljus. Allt detta ska i slutändan ses i ljuset av estetik och konst överlag, som har i sin natur en enigmatisk egenskap (om än knappast en Musil skulle acceptera.)



Musil - förening av litt och fil, visst, men i filosofins explikerade form; innan har den alltid ingått förening med litt implicit.



Kierkegaard och Eliade - 7/3

Eliades idéer mycket intressanta och för mig relevanta, se exempelvis hinduismens syn på historien som LEVA I DEN/LEVA DEN, till skillnad från SE PÅ DEN SOM NÅGOT SANT, och jämför med läsning av Kierkegaard, där tanken uppstod hos mig att det handlar om att LEVA TRON, inte TRO PÅ TRON, IIB, FIB - läs om detta avsnitt och finn klargörande.
Läs vidare om Eliade. Även om man förstås ska ta honom med en nypa salt pga det metanarrativa i hans arbete - så farligt men ack så lockande! Finn därför lämpligt sätt att kritisera honom i essän. Glöm ej det genomreflekterande medvetandet!
Ett IMMEDIATE härligt intryck, men som med allt annat så...... The purity of immediateness.
EN jämförelse med det moderna Väst och Indien skapar klarhet - Materialism - Idealism.

Folk som klagar på övergeneraliseringar är folk som inte kan se längre; de har inte den helhetssyn som krävs för att se Sanningar (eller behovet av mytiseringar). Se Eliade och Self. Här är tydligt din skiftande inställning till Sanning, där det ena dagen inte finns några sådana, och andra det bara är få inkl du själv som ser den tydligt. Inled här debatt med dig själv, dialektisk sådan, förstås. Se ovan.


Angående Lévi-Strauss - Se världen i kod, som i Matrix. Du kan det, men har ett större helhetsseende, på bekostnad av "vetenskap", visserligen. --- Se ovan.
The insistence that such a code exist, is wrong. Rather, the truth is that such a code is EMBEDDED in our very thinking, so, in one respect, it is REAL to see the world like that, as long as you realize it is phenomenology, and not naive, objectivist "scientific" views.


Myten som sett ur det litteraturvetenskapliga perspektivet, som dessutom avtäcker det felaktiga i folkmun användandet av begreppet, är: The Unnatural passing off as the Natural.
Se exempel på det ovan nämnda felaktiga användadet: Att 'förbli vänner' efter the breakdown of an affair (Love) är en Myt, eftersom i kärlekens spel gäller antingen att vara eller att inte vara (ihop).



Var f.ö. noggrann med att förse alla 'insikter' med det poängterande att dessa gäller för DIG, och är på inget vis utsagor som ska göra anspråk på universalitet, förutom i vissa undantagsfall (t.ex. från "När man interagerar med andra interagerar man egentligen med sig själv".)


Eget mytiserande av tvåsamhet, som långt ifrån ditt arbete rår på. Du kan inte se förbi din egen alienerade och romantiserade fixa totalitet, detta 'oss', som är en enorm verklighetsflykt (vilket förstås dock har sin förklarig). En stor tragedi skapas av ditt konstnärliga snille, som fullkomligt ser förbi dialektik och mytologi, vilket måste bero på ett för stort hjärta.Skulle teorin vara tillämplig på detta område, skulle som sagt det hela bli genomskinligt (istället för just det ogenomskinliga töcken du trånar efter likt en nebulosa), och framträda skulle bilden av en antagoni som varat från början till slut, där du själv aldrig, i situationen, var i närheten av att se umgänget som tilltalande, i annat än penetration och andra dylika aktiviteter som senast dock förvägrades mig. Det är ju bara dessa det handlar om också, och det vet du å andra sidan mer, men trots detta tycks det alltså som att denna klarhet blir mer förvrängd med ökad distans.

Tid skapar romantik.
Sen ska förstås kampen övervägas som viktig faktor. Narcissismen o. dyl.


All truths are self-contradictory, even this one.
Bakom denna doktrin ligger Heraklitus, vilkens egen också faller under denna 'lag'. (För någon first something måste ju med absolut nödvändighet till slut antas) Se negative dialectics.



Angående det litterära studiets tillämpbarhet: Det ä r legitimt, eftersom de strukturer som letas efter är the very strukturer som faktiskt existererar i vår tankevärld, och som vi aktiverar vid skapandet av litteratur; det är däremot en annan sak att på samma sätt titta på människan och hennes beteende och interaktioner utanför texter, ty här störs dessa mönster och strukturer ständigt av konflikterande a n d r a tankevärldar, och här gäller det snarare att hålla sig flytande och undvika att slukas av kaoset av mänsklig social samvaro. Myten och riten skulle då vara frågetecknet, och Lévi-Strauss får misstänkas arbeta naivt i sin strukturella antrpologi, precis som alla psykologer ska misstänkas göra samma sak. En text är ändå frigjord från sin nyckfulle författare. Se Frye?


Hermeneutiken -
bort med betygen
G - förstå ANNORLUNDA, inte bättre. Följ tankegång med neutral deskriptiv H istället för alla andras naiva objektivism.


Du gör ytterligare en Herkulesinsats i det att du förmår anpassa dig på ett mer än tillräckligt sätt till akademisk restraining verksamhet, när du egentligen är ett fritt, kreativt geni.

Red ut Bettis "Objectivation of mind"


Avståndet - Chase, catch, alltid nära det, aldrig fullända det. Antiklimax. Desire fulfilled OR denied; medierandet mellan de bägge canceling o dåliga extremerna det enda. Vara oviss.
Hopp. Illusion. Aristoteles, menade detta? Nej, det var nog det naiva. canceling itself.

[Vad jag kanske försöker göra, vad syftet med denna skrift är, är att map my own mind structure? Se ovan - OoM.]

Apoliticism av the utmost importance in ANY critical undertaking. Men särskilt i Dialektiken. Närvaro I politiken kommer med nödvändighet att tillföra studiet förvrängande värdeomdömen, ett steg UT UR den, försätter politiken i helheten och kan därför betraktas ur en 'neutral' aspekt. Att sedan det faktum att undandra sig politiken överhuvud implicerar en viss värdering ska göras klart, men att de fixerade och gemena idéerna om politik o. dyl. blir avtäckta och upplåsta, är åtminstone ett steg mot 'absolut' självmedvetande/-reflexion.



Läsningen av verkningshistorien i ToM - Idén: Bryta ner den skenbara, falska totaliteten, enheten, för att sedan sätta ihop den igen. - Återknytande tanke: när full, då, då sker detta, då blir de tydliga motsatserna hamoniserade, klarsynthet uppstår, konsekvens uppstår, och ditt innersta uttrycks genuint och sant. --- Dagen efter kan vara dålig insofar att du ERFAR just detta: återgången till det degenererade läget där mediering bara sker i teorin och inte praktiken. Fängelselåsets nyckel är alkoholen, men självklart är allt sådant; början på självmedvetande, människans uppkomst, början på slutet på ett utmärkt analogt sätt. Men eftersom slutet ändå stundar, då är väl att ge sig hän till alkoholen VERKLIGEN att complete oneself innan ens död som i Fountain. Se dock implcit dikotomi i nykter/full, som vidare har sin nödvändiga rörelse till ny enhet, denna obegripliga absoluta harmoni.



Hegels telos gentemot alltings cirklar felet. Kants fördel här.

(Alkohol, cirkelrörelse, där kl 12 både bokstavligen och bildligt är peaken (från botten upp mot bättre -från toppen degenrationen av allt det bra som måste bli destruktion), som nödvändigtvis måste påbörja 50+ nedstigningen mot 'döden' (Döden) --- för att med religionens räddningen återuppta cirkelrörelsen.)


Identity - Sökandet efter inevitable, och kan endast göras i möte med andra människor, hence, självreflexivitet endast till för arbete. Identity mer urgent, instinkt. Ångest kommer från loss of identity och bekräftelse på self. Isolation. Människor. Alienation, hata sina 'medmänniskor' ett ytterst kritiskt tillstånd.

Negativ Dialektik.
Om dialektik är frihet från reifikation så måste nödvändigtvis reifikation vara frihet från dialektik.
FAST. Once you ARE free från reifikation, alltså en liquidification (som väl nämns i ND?), ja, då kan man ju på inget tänkbart möjligt sätt ÅTERGÅ till reifikation, förutom genom lobotomi. Dialektiken är alltså ett frigörelseprojekt från reifierade tänkesätt. Utan någon större mening knutet till det förutom den enigmatiska HeraklitusDoktrinen. Se förhållande till döden här, och Heidegger, och det så viktiga existentialistiska svaret från 1900talsfilosofin till dess systematisk-filosofiska samtalspartner.
Ickefrihet kan inte tänkas och upplevas i sig självt, precis som frihet inte kan det?

 Detta skulle säkerligen Adorno fnysa åt, men i en så konsekvent logik som dialektiken innebär är det delvis en analytisk sanning. Därutöver behöver man, som görs i ND och som ska kollas upp, se dialektiken (systematisk filosofi) i anslutning till existentialismen. Att senarenämnda är en brytning och en effekt av föregående Hegelianism är ingen slump, då just insikten i vad en livsapplicerad och konsekvent självreflexion som dialektik innebär för en människa själsligt. Kierkegaard. Att K skulle se ovannämnda formula som gällande och säkerligen slå ett slag för dess andra hälft verkar rimligt. Self-reflection and self-awareness av utmost importance.

Nu kanske inte (?) Adorno någonsin skulle godta eller förstå en sådan sak, iom hans tydliga praktiska och konkreta (läs: politiska)* ambition, men frågan är hur han lyckas behålla en sådan livet igenom. Dialektik som fulländad självreflexion och filosofi tycks åtminstone för mig som det absoluta fängelset, tvärtemot en naiv och reifierad tankeverksamhet, som ju inte är någon större verksamhet alls. Adornos svar på existentialism en viktig punkt för mitt arbete, då ju jag är inne på något slags synkretism gällande båda ovanstående tankeattityder.
Sen att det stämmer med konceptanalysen är en annan sak, och är helt riktig inom den filosofiska analysen i sig. Koncept måste genast få sin motsägelse, sin differens, men måste den också inte få sin inre motsägelse, i sin självförstådda ickekonceptualitet? Menar Adorno detta i ND? Jmf. också semantisk innebörd ang dessa i PoS.


*Kan man vara en politisk dialektiker?

Se f.ö. också NÄR självreflexionen blir nonsensiskt pladder. För Adorno vid Heidegger. Men skiljer inte Adorno på mängden pladder vid den språkliga aspekten av den? Är en uttömmande exposition av dialektikens "innermost" natur och logik lika mycket pladder på ett logiskt plan? Jo. Men är man som honom och som mig, så är det ju just att negera som spelar roll. Att aldrig hamna vid POSITIV slutpunkt eller utopi eller övertygelse. Dialektiken är en plågsam tankeverksamhet. I det att jag ständigt får nya uppslag, ju fler nya desto fler i snabbare takt; tanke föder tanke föder tankar; tes och antites föder syntes som föder NY tes osv. Jag lever sanningen, som Ulrich, och kan därför inte HANDLA. Eftersom då skulle systemet brytas. En uppsats om allt detta, som jag tagit på att skriva, är ju definitivt en reifikation som kommer att motsäga sig.

Det universella med VoM. Möjlighet gå ut. Gå ut vekrlighet och annihilerar o förstör möjligheterna. Möjligheterna förstörs ständigt när förverkligade, förbrukade, handlade, essens blir existens. existentialism essentialism. universella. Idé/verklighet, teori/praktik

Egentligen måste det sägas att jag gör mer än någon annan, helt pga själv-reflexionen. Jag lider av den, därför jag så mycket mer, i förståendet och forskningen, än en hantverkare etc gör i sin 60-timmarsvecka, eftersom ingen själv-reflexion finns där, och utan själv-reflexion är ju ingenting någonting alls, utan får ju sitt VÄRDE enbart iom det tidigarenämnda. Så arbete är vad det görs till, och om det inte görs till alls, utan endast heter det i kraft av samhället som integrerar naiva och ickereflexiva individer i sitt system, ja då är det ingenting alls för den individen, utan endast i bruksavseende för samhällets "helhet". Så mitt arbete är ett helt lands nationalprodukt. Lidandet och engagemanget i tillsammans med ansträngningen och förståelsen och the single induvidual + leap of faith

Stefan Jonsson

Så Dasein innebär det oupplösta tillståndet som man tänker sig föregick vad jag kallar "The Fall"? Heidegger tänker sig vidare att detta alltså är möjligt att återuppnå, vilket skulle koppla honom till Hegel på det relevanta sättet jag tänker? Negativity antecedant to the split.
Mach intressant för Musil pga motståndare till kausalitet, och implicerar mer en Heraklisk uppfattning om Jaget, som ett flytande, kontingent tillstånd, ömsom kristalliserande ömsom upplösande.Negativitydiskussionen stödjer din egen teori där du använder dig av negative dialectic; i.e. din genomgående tanke om dialektikens relevans för förklaringar av romanens egen genomlöpande tankegång, exemplifierad i VoM. Kristeva, Zizek, Hegel, Ricoer etc.


Mannen utan egenskaper. "...men de TILLHÖR honom iaf inte". Musils tankegång bakom frasen kopplad till Verkligheten, där egenskaperna tillhör en människa, därför att de är FIXED och IDEOLOGISERADE; hos ett möjlighetssinne som ständigt måste vara i rörelse och process och negera sig själv så kan således några egenskaper eller någon personlighet aldrig finnas I eller HOS personen.

Why are all culture products better in the beginning? Because of alienation.



Filosofiska rummet: Sein und Zeit.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Skulle det vara givande att förklara VoM med Heideggers I-Världen-Varo? Ang. Möjligheter som viktigt hos H.

Jmf. Alienation. Gränser. Ångest. Kierkegaard.
"De flyr istället". Känslan som få kan gripa. "Vi ÄR våra möjligheter, våra orealiserade möjligheter".
Mot-döden-varo.

Leva I och Leva Utanför. Cf. Kierkegaard.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

UPPSATSENS STARTSTRECK.


SÅ. NU NÄR UPPSATSEN SKA BLI TILL VERKLIGHET [...], HUR FÖRKLARAR MAN VERKLIGHETSSINNET OCH

MÖJLIGHETSSINNET? JO, GENOM TIDEN. VARAT OCH TIDEN. NÄRMARE BESTÄMT VAD TIDEN OCH SPECIFIKT MODERNITETEN

HAR GJORT MED DEN TÄNKANDE MÄNNISKANS ANDE. HUR DEN ÖKAT FÖRFALLET [...], DVS. ALIENATIONEN. MODERNITETEN

SOM HISTORISK-EXISTENTIELL FÖRKLARING PÅ MUSILS DELADE MÄNNISKO-/PSYKOLOGISKA TILLSTÅND.

Johannisson kan här vara en nykter hjälp för att klargöra för läsarna vad de kan närma sig vad gäller förståelse för det övergripande.
Hur man sedan "took to religion" som vanlig förekommande "lösning" på spliten, som väg till "enhet", får märkas i uppsatsen som ett problem, och får hänvisas till annan forskning.
Ytterligare anmärkning kan vara att genom att hänvisa till centrifugalproblematiken peka på det sköra i det litterära studiet, dvs det att göra allt till filosofi, vilket ändock just MuE inte är ett så stort problem, då det ju i mångt och mycket är just ett filosofiskt-litterärt verk.

Uppsatsens stringens och bindande jobb ska återfinnas i att göra en exposition av VoM med hjälp av tänkare och forskare som kan klargöra det på ett delvis analogt sätt, och på så vis visa på hur denna tanken kan gå igen i olika former som en effekt just av moderniteten och modern filosofi.

Se nedan om Gadamer.

SYFTE OCH METOD HÄR kommer gadamer in som berättigare av "Metoden".
FÖRSTÅELSE ska skapas och förmedlas genom uppsatsen,

________________________________________________________________________________________________________